Tuur Demeester är grundare av Adamant Capital och har skrivit om ekonomi med ett historiskt perspektiv under många år. I sin senaste publikation The Bitcoin Reformation drar han paralleller mellan den protestantiska reformationen där katolska kyrkan förlorade mycket av sin makt och hur Bitcoin nu kan vara på väg att reformera det globala finanssystemet. Nedan följer en sammanfattning av Demeesters argument på svenska och är du intresserad av att läsa detaljerna så hittar du hela rapporten på engelska här.
Så först och främst, vad var reformationen? Kortfattat så pågick under flera hundra år, men med kulmination under 1500-talet, olika uppror mot katolska kyrkan vilket fick till följd att avknoppningar skedde. Dessa avknoppningar går ofta under det gemensamma namnet protestantism. Det man protesterade mot var makthavarna inom katolska kyrkan som utnyttjade sin makt på sätt som mer påminde om furstar och andra “världsliga” ledare än vad man tyckte var passande för andliga ledare. Makthavarna använde sin ställning för att gynna släkt och vänner, man tog betalt av människor för att de skulle få ökad chans till syndaförlåtelse etc.
Omständigheter
Demeester hävdar att det fanns 4 olika omständigheter som möjliggjorde reformationen och att vi kan se motsvarigheter till dessa idag. Omständigheterna är dessa:
- En fördelssökande monopolistisk tjänsteleverantör
“Tjänsteleverantören” var alltså katolska kyrkan och monopolet handlade om att katolska kyrkan satt på “nycklarna till himlen”. Det var bara genom att nyttja kyrkans tjänster såsom syndaförlåtelse som du kunde vara säker på evigt liv och kyrkan tog bokstavligen betalt för denna tjänst. Rubriken känns kanske onödigt akademisk men “fördelssökande” eller “rent-seeking” är en ekonomisk term som syftar på att man tillgodogör sig fördelar/ränta utan att producera något av värde och det är relevant nedan när vi jämför med nutid.
Motsvarigheten i dagens samhälle är det internationella monetära och finansiella systemet. Precis som katolska kyrkan så har man inflytande över rättsystemet vilket gör det möjligt att hålla utmanare borta och man kan argumentera för att konsumenterna överbetalar för tjänsterna (bl.a. genom den dolda “Inflationsskatten”, d.v.s att pengar späds ut så att individens köpkraft minskar).
Människor kan reagera genom välja en annan “tjänsteleverantör” om man anser att det är möjligt, vilket är vad som hände under reformationen.
- Teknologisk revolution: katalysator för förändring
Under 1600-talet kom flera viktiga uppfinningar, bland dem tryckpressen som sänkte priser på böcker enormt och gjorde dem tillgängliga för en mycket större skara människor samt dubbel bokföring som bidrog till ökad internationell handel. Tryckpressen har en tydlig parallell i den digitala revolution som nu pågår där internet ökat informationsspridandet enormt. Allmänt tillgänglig kryptografi kan fungera som ett försvar mot makthavarna.
- En ny ekonomisk klass: människor med något att kämpa för
Under 1500- och 1600-talet ledde ökad handel, teknisk innovation och specialisering till att jordbrukets relativa bidrag till den totala ekonomin minskade vilket i sin tur skapade ökat välstånd för den nya klassen köpmän på bekostnad av jordägare och kyrkor.
Demeester påpekar att dagens samhälle inte har lika tydliga klasser men att det finns en grupp människor som har en tydlig skepticism mot den traditionella finansbranschen och som entusiastiskt anammar ny teknik, nämligen “the millennials” (i Sverige mer känd som “Generation Y”), alltså de som föddes mellan tidiga 80-talet och mitten av 90-talet. Denna grupp förväntas år 2029 kontrollera den största andelen disponibel inkomst.
- Trovärdiga strategier för försvar och flykt
Att utmana ett dominerande status quo är inte speciellt lockande om man inte har möjlighet till försvar och flykt. Under 1500-talet handlade detta förstås mest om fysiskt försvar och artikeln redogör bl.a. för hur holländarna försvarade sig mot spanjorerna genom medvetna översvämningar. 2000-talets försvar är digitalt och baserat på kryptografi. Mellan 2014 och 2018 ökade andelen sajter som använder sig av HTTPS från 13% till 77% så vi ser en tydligt trend i användandet.
Doktriner nu och då
En av grundsatserna i Martin Luthers reformatoriska lära var Sola fide (“tron allena”) som är idén om att troende inte behövde någon präst för att få komma till himlen utan endast sin egen tro. En annan var Sola scriptura (“skriften allena”) som säger att bibeln är den enda auktoriteten. I Bitcoinvärlden idag finns principer/slagord som t.ex. “Vires in numeris” (“strength in numbers”) och “Don’t trust, verify” som enligt Demeester på motsvarande sätt är exempel på en inställning som inte accepterar nuvarande auktoriteter och kan leda till en förändring.
Den nederländska stormaktstiden vs Bitcoin
Några av parallellerna som tas upp mellan ekonomin under den nederländska stormaktstid som följde reformationen och Bitcoinrörelsen idag är:
- Amsterdam Wisselbank var en insättnings-/växelbank och föregångare till den första centralbanken. Deras robusthet och extrema fokus på säkerhet gjorde att deras "bankpengar" värderades högre än samma belopp i faktiskt guld. Samma fokus på säkerhet ses nu i Bitcoin och nya innovativa lösningar med t.ex. delad "custody" (se tidigare artiklar om Shamir's secret sharing och multisig).
- Nederländska Ostindiska Kompaniet ("VOC") gjorde världens första IPO (Initial Public Offering, alltså att erbjuda sina aktier till allmänheten) och dessa aktier blev mycket attraktiva och likvida. De användes ofta som säkerhet vid lån och gav upphov till en blomstrande derivatmarknad. Idag har bitcoinsparare liknande inställning som innehavarna av VOC-aktierna i en vilja att lägga en relativt stor del av sina totala tillgångar i just det tillgångsslaget, en långsiktighet och en ovilja att sälja och därmed trigga kapitalvinstskatt.
Slutsatser
Demeester menar att en bra idé inte är tillräckligt för att garantera att den slår igenom och pekar bl.a. på att en fungerande ångmaskin beskrevs i Alexandria redan år 100 före kristus och att tryckpressen fanns i Korea på 1300-talet utan att det ledde till en revolution. Om däremot rätt förutsättningar råkar infinna sig samtidigt så kan stora förändringar ske snabbt och kanske finns dessa förutsättningar just nu för reformation av det finansiella systemet.
Jag låter läsaren bedöma om Demeester faktiskt är något på spåren eller om det är krystade jämförelser men hur som helst är det rolig läsning och en liten historielektion så om du tycker att det låter intressant så rekommenderar jag att du kollar in hela artikeln.
Kommentarer