Köp bitcoin snabbt och enkelt

    Köp bitcoin med Swish
    Det enklaste sättet att köpa bitcoin är att köpa direkt här på bitcoin.se och betala med Swish. Du kan köpa för upp till 6000 kronor per vecka och oftast har du dina bitcoin inom några minuter.
Blogg

The Bitcoin Standard

Saifedean Ammous bor i Beirut och jobbar där som assistant professor (ungefär ”forskarassistent”) i ekonomi på Lebanese American University. Saifedean är en förespråkare för den österrikiska skolan och har skrivit en bok som sätter in Bitcoin i det större perspektivet, om vad som är bra pengar och hur Bitcoin faktiskt utmanar de statligt kontrollerade valutor som har blivit standard i världen idag.

The Bitcoin Standard

The Bitcoin Standard börjar bra med att gå igenom pengars historia samt de egenskaper som är önskvärda hos pengar och som han senare ska återkomma mycket till under bokens gång. Begreppet ”salability”, i princip hur lätt någonting säljas vidare utan att förlora i värde, är centralt och delas upp i tre delar.

  • Salability across scales. Hur lätt någonting kan delas upp i mindre delar eller slås ihop till större.
  • Salability across space. Hur lätt något kan transporteras eller förflyttas.
  • Salability across time. Hur väl något behåller sitt värde över tid.

Han pratar mycket om att bra pengar är sådant som har hög salability och ett annat begrepp som är ständigt återkommande är stock-to-flow ratio, d.v.s. hur mycket nytt av någonting som produceras i förhållande till hur mycket som redan finns. Hög stock-to-flow ratio hos något som används som pengar innebär alltså att inflationen (mätt som ökningen av penningmängd) är låg. Med dessa begrepp som bas handlar mycket av boken om att visa hur guld genom historien varit den bästa sortens pengar och hur världen har varit mycket bättre under perioder då guld använts.

Tyvärr spårar boken ur när den i sin ivrighet försöker använda det monetära systemet som en förklaring till allt gott eller ont i världen. Allt från familjens roll i samhället till arkitektur och musik var enligt Saifedean bättre under tider när guld användes som pengar och befinner sig idag i ett katastrofalt tillstånd p.g.a. staters kontroll över pengarna.

The well-known phenomenon of the modern breakdown of the family cannot be understood without recognizing the role of unsound money allowing the state to appropriate many of the essential roles that the family has played for millennia.

Han attackerar många gånger John Maynard Keynes och kritiken av hans ekonomiska teorier är förstås förväntade i en bok som denna men de personliga påhoppen, oavsett hur mycket sanning som ligger i dem, är totalt onödiga.

Keynes was a libertine hedonist who wasted most his adult life engaging in sexual relationships with children

Hans åsikter om musik förr och nu är minst sagt trångsynta och romantiserande och något såhär subjektivt är förstås i vilket fall som helst svårt att på något rimligt sätt underbygga med fakta. Ska man ändå försöka sig på det behöver man ta in betydligt fler perspektiv än det monetära.

Whereas the music of the golden era spoke to man’s soul and awakened him to think of higher callings than the mundane grind of daily life, today’s musical noises speak to man’s most base animalistic instincts

"Speaking to a man's soul" vs "Musical noise"

Boken tappar en hel del i trovärdighet i den här delen men tar man sig ändå igenom det så är den avslutande delen om Bitcoin betydligt bättre. En bra förklaring av Bitcoin görs som inte går in speciellt djupt på de tekniska detaljerna utan istället diskuterar Bitcoin utifrån dess egenskaper. Saifedean förklarar med hjälp av begreppen som introducerats tidigare i boken hur Bitcoin är ”the hardest money ever created” och går dessutom igenom en hel del av de missförstånd som finns kring Bitcoin.

Den övergripande argumentationen för Bitcoin som bra pengar är övertygande och kritiken av fiat-pengar är relevant. Att ifrågasätta om stater överhuvudtaget ska ägna sig åt att kontrollera utbudet av pengar är vettigt och fördelarna med en global, decentraliserad valuta oberoende av stater kan inte viftas bort. Min önskan är därför att denna bok hade fokuserat på detta och skippat många av de andra utsvävningarna. Är du en dedikerad anhängare av österrikiska skolan men ännu inte övertygad om Bitcoins storslagenhet så är det här boken för dig. Tyvärr är den delen av befolkningen ganska liten och för de flesta andra är det risk att boken läggs undan innan man kommer till poängerna i slutkapitlen.

Artiklar

Certifikat, ETF:er och terminskontrakt

Certifikat

I Sverige har vi sedan 2015 möjlighet att köpa ett Bitcoincertifikat på Stockholmsbörsen. Ett certifikat är ett värdepapper som oftast har för avsikt att avspegla priset hos en underliggande råvara, aktie eller liknande. Ibland är de konstruerade för att helt enkelt följa priset, ibland för att följa priset med en hävstång (t.ex. att certifikatets värde ökar fyrdubbelt om den underliggande tillgången dubblas i värde) och ibland för att gå ”tvärtemot” tillgången, så att du t.ex. kan tjäna pengar på att priset på olja sjunker. Det Bitcoincertifikat som handlas på Stockholmsbörsen är dock enkelt, det ska helt enkelt följa bitcoins värde, och är därför ett alternativ till att köpa riktiga bitcoin för investerare.

Rent praktiskt så kommer du ju inte åt några bitcoin när du äger ett certifikat men man kan ändå ställa sig frågan om det faktiskt finns några bitcoin ”där bakom” när du handlar ett certifikat. I fallet med Bitcoin XBT så uttrycker sig XBT Provider såhär:

Även om Emittenten inte är skyldig att göra detta, har Emittenten ingått avtal med medlemmar i Koncernen för att säkerställa att dess förpliktelser avseende Certifikat är kontinuerligt och effektivt hedgade

I sitt Fact Sheet skriver de också:

We buy bitcoin for all money we receive through the sale of certificates which ensures that we are always 100% hedged. This means that our assets (as well as liabilities to Certificate-holders) follow the price of bitcoin.The certificates are guaranteed by Global Advisors (Jersey) Limited.

Alltså, företaget behöver egentligen inte hålla några bitcoin men de säger att ändå gör det till 100% och att de dessutom har avtal med en garant som ska säkerställa att alla certifikatinnehavare ska kunna få tillbaka pengar motsvarande bitcoinvärdet, om XBT Provider av någon anledning inte skulle kunna det.

Så, om de agerar som de påstår, innebär det att det faktiskt finns bitcoin som täcker upp certifikaten och att du när du köper ett certifikat kommer att påverka marknaden på i princip samma sätt som om du köpte riktiga bitcoin.

ETF:er

I USA finns just nu flera pågående ansökningar om att skapa en ETF (”Exchange Traded Fund”), d.v.s. en börshandlad fond, baserad på bitcoin. En ETF skiljer sig lite från de certifikat (också kallad ETN, ”Exchange Traded Note”) som beskrevs ovan i vilka krav som ställs. ETF:er i USA är strikt reglerade av SEC (”Securities and Exchange Commission”) och Investopedia förklarar produkten såhär:

The main difference is under the hood. When you invest in an ETF, you are investing into a fund that holds the asset it tracks. That asset may be stocks, bonds, gold or other commodities, or futures contracts.

Och såhär:

Shareholders do not directly own or have any direct claim to the underlying investments in the fund; rather they indirectly own these assets. ETF shareholders are entitled to a proportion of the profits, such as earned interest or dividends paid, and they may get a residual value in case the fund is liquidated.

Alltså, även om du fortfarande inte faktiskt har rätt till den underliggande råvaran (du kan inte be fonden att få ut dina bitcoin) så har du laglig rätt till en del av fonden, och den har förbundit sig att äga den underliggande tillgången. Så, ETF:er bör vara lite tryggare för investeraren och många tror att när en Bitcoin-ETF till slut blir godkänd så kommer många större investerare att för första gången våga ge sig in och investera i Bitcoin.

Den mest kända planerade ETF:en är den som bröderna Winklevoss står bakom. Tvillingarna började arbeta med denna redan 2013 och fick ett nekande beslut av SEC 2017 efter många fördröjningar och uppskjutningar. Nyligen kom avslag igen, på ett nytt försök att få igenom ETF:en, och enligt SEC handlar det bl.a. om att skydda investerarna och en oro för att bitcoins kurs kan manipuleras eftersom mycket av handeln sker på oreglerade marknader.

Terminskontrakt

I slutet av förra året lanserades en annan typ av börshandlad Bitcoinprodukt av CBOE (och senare även CME), nämligen terminskontrakt eller ”futures”. Ett terminskontrakt är en överenskommelse om att köpa/sälja en tillgång till ett bestämt pris vid ett specifikt tillfälle i framtiden. Poängen med detta är att det kan finnas köpare som vill skydda sig mot att priserna kommer att gå upp (jag kommer att behöva köpa socker i augusti och vill försäkra mig om att jag har råd) och säljare som vill skydda sig mot att priserna går ned. Om priset har gått upp när man når datumet så kommer köparen att tjäna på det eftersom denne då i teorin skulle kunna köpa tillgången till överenskommet pris och sedan direkt sälja den dyrare på marknaden.

Eftersom det på dagens finansmarknader sällan handlar om något så konkret som att köparen faktiskt behöver socker så kan man därmed förenkla det här ytterligare och låta köparen och säljaren betala varandra mellanskillnaden istället för att någonsin röra vid något fysiskt socker. Ett sådant kontrakt kallas för ”cash settled” och är just vad Bitcoinkontraktet är. Handeln med detta kontrakt hanterar alltså överhuvudtaget inte några bitcoin utan är snarare en sorts bettingmarknad för vad priset på bitcoin kommer att ligga på i framtiden.

Introduktionen av terminskontrakt ledde till ett antal nya ansökningar om Bitcoin-ETF:er, nu baserade på dessa terminskontrakt istället för på fysiska bitcoin. Anledningen var förstås att SEC:s argument om oreglerade handelsplatser inte borde kunna gälla för dessa kontrakt eftersom de bara handlas på reglerade, amerikanska börser. Detta räckte dock inte för att övertyga SEC utan de oroade sig nu istället bl.a. för att de underliggande kontrakten inte var tillräckligt likvida.

Sugar

Status

Så vad händer nu? Det verkar återigen vara mer fokus på ETF:er med faktiska bitcoin som underliggande tillgång och den ansökan som fått mest uppmärksamhet är en fond som är ett samarbete mellan VanEck och SolidX och är tänkt att handlas på CBOE (samma börs där man nu kan handla terminskontrakt). Det finns några saker som talar för den här ETF:en.

  • CBOE har tidigare framgång med Bitcoinprodukter (terminskontrakten)
  • VanEck är en jätte i ETF-världen och var bl.a. först med en ETF för guld
  • Fonden riktar sig specifikt mot institutioner och rika investerare genom att genom att varje fondandel motsvarar hela 25 bitcoin (vilket kan ändra inställningen till hur mycket investerarna måste ”skyddas”)

SEC har också förslag på att förenkla reglerna kring ETF:er vilket eventuellt kan öka chanserna ytterligare.

Senaste utvecklingen angående ETF:en är att beslutet har skjutits upp till 30:e september.

 

Blogg

En framtidsvision för pengar och betalningar

En gång i månaden får du lön. En gång i månaden betalar du din hyra. Vissa av dina återkommande kostnader betalar du kanske så sällan som en gång i kvartalet eller t.o.m. en gång om året. Du har säkert nån gång råkat ut för att det kommer en stor räkning som du inte riktigt mentalt hade förberett dig på fastän du vet att det är något som kommer varje år. Inom redovisning använder man periodisering av kostnader och intäkter för att ”rätta till” det här. Om du t.ex. får en faktura för en försäkring en gång om året så bokförs inte hela kostnaden på en specifik månad utan sprids ut över årets alla månader så att det på så sätt blir lättare att få en rättvisande bild av ekonomin, månad för månad.

Vad är det som gör att saker betalas i stora klumpar på det här viset? Naturligtvis handlar det historiskt sett om administration. Det vore inte rimligt att du fick lön varje dag med tanke på allt extra jobb som det medför. Du skulle inte heller vilja att hantverkarna som fixar ditt kök kräver betalt av dig varje dag när de går hem. Det har varit smidigare såhär helt enkelt och därför har vi vant oss vid att den 25:e är löntagarnas högtidsdag, då det ska firas, ätas och drickas, efter att ha snålats under nån vecka eller två. De flesta räkningar ska vara betalda några dagar efter löningen eftersom företagen vet att det är störst chans att folk har pengar kvar på kontot då.

I en digital värld behöver det inte vara såhär. Tänk dig att löneutbetalningar och bokföring är automatiserade och att betalningar kan göras snabbt och billigt. Nu kan du lika gärna få din lön varje dag. Hur skulle ditt beteende förändras om alla dina löpande inkomster och utgifter reglerades vid slutet av varje dag? Din app i telefonen skulle kunna visa dig det här.

Onsdag. Saldo: 5 150 kr (+ 100 kr)

Löpande ( +250 kr )

Lön: + 800 kr
Hyra: – 170 kr
Hemförsäkring: -100 kr
[…]

Engångskostnader ( – 150 kr)

Lunch: – 100 kr
Fika: – 50 kr

Dina löpande inkomster och utgifter kommer att vara samma varje dag så det är lätt att se hur din vardagsekonomi går. Om du kunde spara in på utelunchen och fikat så går du plus 250 kr per dag. Det är lätt att räkna på hur länge du behöver spara för att få ihop till den där utlandsresan etc. Ju mer man kan få in under ”löpande” desto lättare blir det att få en korrekt överblick. Mat behöver man varje dag så om du kan få in det som en ”prenumeration” under löpande så är det ännu bättre.

Notera förresten, innan vi går vidare, att det är fullt möjligt att göra en sådan här app redan idag, även om du inte får in lönen på kontot varje dag. Appen behöver bara visa ett fiktivt ”levnadskonto” istället för att visa ditt faktiska bankkonto. Företagare får (i bästa fall) lära sig att inte använda bankkontot för att hålla koll på ”hur det går”, att skilja på likviditet och resultat, men privatpersoner tänker sällan så. Finns det pengar på kontot så är livet bra – har det just varit löning så kan man unna sig en drink eller två.  Jag återkommer till detta, men låt oss gå vidare.

Åter till vår digitala och automatiserade värld där betalningar sker snabbt och billigt. Varför ska vi nöja oss med 1 gång om dagen? Det är ju bara en lite bättre variant av att saker sker 1 gång i månaden. Löpande betyder ju att någonting sker hela tiden, så vår app borde uppdateras just löpande. Tänk dig alltså att din hyra inte betalas en gång om dagen, utan hela tiden. För att göra det lite praktiskt kan vi tänka att uppdateringen sker varje sekund. Du kommer nu att se ditt kontosaldo uppdateras kontinuerligt och långsamt ticka uppåt. Eller nedåt om dina löpande utgifter är större än dina löpande inkomster. Tänk dig stressen i att se ditt saldo långsamt ticka nedåt! Det blir genast uppenbart att din ekonomi inte är hållbar.

Genom att fokusera på tickandet uppåt (eller nedåt) istället för saldot på kontot blir det också mer uppenbart hur destruktiva vissa beteenden är. Tänk dig att din ekonomi är ganska dålig, du har inte mycket till inkomster och du har tagit några lån som du nu betalar av. Ditt saldo tickar förvisso uppåt, men väldigt långsamt. För att det ska ticka upp tillräckligt för att du ska ha råd med ett par nya skor så behöver du vänta en hel månad. Det är frestande att ta ett sms-lån och köpa de där skorna nu direkt, det kommer ju snart in pengar så att du kan betala av det. Låt oss se hur det skulle se ut i en värld där man fokuserar på tickandet:

Före SMS-lånet:

Efter SMS-lånet:

Plötsligt tickar ditt saldo nedåt! Pengarna från SMS-lånet gick direkt till att betala skorna så saldot är detsamma men ränta/avbetalning av lånet ligger nu under löpande utgifter och har gjort att ditt saldo långsamt tickar nedåt. Det är förmodligen rejält stressande men instinkten att ta ett nytt lån för att lösa situationen är förhoppningsvis borta eftersom du ser att det bara får nedåttickandet att öka i hastighet.

Den stora fördelen med att information uppdateras i realtid är helt enkelt att det blir lättare att ta rätt beslut. Att vi sköter betalningar i klumpar innebär egentligen bara att vi ger varandra små lån, fram. och tillbaka. Tiden mellan att du utfört ditt arbete och att du får din lön så lånar företaget pengar av dig (eller tvärtom om du får lönen i förskott). Tiden mellan att du förbrukar din el och att fakturan betalas så lånar du pengar av elbolaget.  El är förresten ett bra exempel på när förbrukningen faktiskt ändras hela tiden och betalning skulle kunna ske i realtid, baserat på detta. Släck alla lampor och se direkt i din app att pengarna som dras av elbolaget minskar och ditt kontosaldo ökar i snabbare takt.

Man kan som jag var inne på tidigare hantera det här med bokföring  (ett ”fiktivt” konto för din privatekonomi) för att få en bättre överblick över situationen, och det går förstås periodisera ner på dagnivå om man vill det, men det blir hur som helst bara ett extra lager av komplexitet som finns där eftersom det inte finns något praktiskt sätt att sköta betalningar i realtid.

I takt med att mikrobetalningar till slut blir praktiskt geonomförbara så kan vi börja gå åt det här hållet. Med innovationer som Lightning Network och smarta kontrakt så kan faktiskt betalningar som i exemplet med elektricitet bli verklighet. Tekniken finns redan idag så nu är det bara att börja bygga applikationerna!

Debatt

Chef för centralbanksorganisation attackerar såväl Isaac Newton som Satoshi Nakamoto

Förra veckan fick ett uttalande av Agustin Carstens, chefen för Bank for International Settlements (”centralbankernas centralbank”), stor uppmärksamhet i Bitcoinkretsar på Twitter. ”BIS Chief to Crypto Coders: ‘Stop Trying to Create Money'” var rubriken på Coindesks artikel och hans uttalande bemöttes framförallt med lätt hånfulla skratt. Det han säger innehåller dock båda felaktigheter och rent förakt, som förtjänar att bemötas ordentligt.

Här är hela citatet, som Coindesk klippte från:

Don’t you think it’s a positive side effect that Bitcoin has got many young people thinking about money, money creation and the financial system?

Glance back into the past and you will see that creating gold or money from nothing has been a regular obsession. It never worked. Even the great physicist Isaac Newton was at one point in his life obsessed by alchemy and the idea of making gold. He was very successful in a number of fields, but in this one he failed. Newton ended up as head of the British Mint. Why? Because he could detect at once if a coin was counterfeit. After he failed in his attempt to make gold, he switched sides and sent counterfeiters to prison. So my message to young people would be: Stop trying to create money!

Ett rimligt svar på frågan hade väl varit att säga att jo, trots min kritik av Bitcoin, så är det förstås positivt att unga människor försöker förstå hur pengar och det finansiella systemet fungerar. Istället går han in på en jämförelse med Isaac Newton som, likt många andra genom historien, försökt framställa guld. Han säger att Newton, efter att ha misslyckats med detta, ”bytte sida” och började sätta falskmyntare i fängelse.

Inte nog med att han förolämpar alla som ägnat sin tid åt att försöka åstadkomma decentraliserade, rättvisa, pengar,  han lyckas alltså dessutom ge Isaac Newton en ordentlig känga.

Isaac Newton – falskmyntare?

OK, så först och främst då, ägnade sig Isaac Newton åt falskmynteri? Nej, det finns inget som tyder på att han försökte lura på någon förfalskningar, alltså att hävda att något var guld, som inte var det. Newton försökte hitta ett sätt att framställa guld och att förverkliga drömmen om de vises sten, ett mytiskt ämne som troddes ha mirakulösa egenskaper. Man kan säkert anklaga Newton för att ha varit vidskeplig och i vissa fall ovetenskaplig (utan att försumma hans fantastiska bidrag till vetenskapen) men försökte han lura någon? Nope.

Att då säga att han ”bytte sida” och började sätta dit falskmyntare är med andra ord ganska förnedrande.

Satoshi då?

Carstens antyder underförstått samma sak om Satoshi Nakamoto och alla andra som försökt skapa en ny sorts pengar. När han säger ”stop trying to create money!” verkar han alltså inte mena ”sluta försöka skapa en ny sorts pengar!” utan ”sluta försöka förfalska pengar!”. Hans jämförelse med falskmyntare går inte att förstå på annat sätt och denna syn på kryptovaluta som något sorts bedrägeri återkommer i en annan fråga i samma intervju.

So, how do you account for the hype surrounding them?

The hype came about because this was something completely new and because you could ostensibly make sure-fire profits in a short space of time. But if you look at them closely, cryptocurrencies are, in a nutshell, a bubble, a Ponzi scheme and an environmental disaster – the latter because of the high energy consumption needed to run the infrastructure for these cryptocurrencies.

Bland den vanliga kritiken om att det är en bubbla och en miljökatastrof kastar han alltså också in ordet Ponzibedrägeri. Så vad är ett Ponzibedrägeri? Ett Ponzibedrägeri är när någon tar emot pengar, under den falska förevändningen att dessa kommer att investeras och ge avkastning, men i själva verket använder pengar från senare investerare till att betala ”avkastning” åt tidigare investerare. Detta fungerar bara så länge nya pengar strömmar in och är förstås ett alldeles uppenbart exempel på ett bedrägeri.

Bernie Madoff – välkänd bedragare

Uppfinnare eller bluffmakare

Poängen här är alltså att det inte får vara OK att så slentrianmässigt förolämpa människor som försöker skapa något. Notera igen skillnaden mellan ”sluta försöka skapa en ny sorts pengar!” och ”sluta försöka förfalska pengar!”. Det är en otrolig skillnad. Olika typer av pengar har uppfunnits och använts av människor under alla tider, allt från konkreta ting som snäckskal, metaller och stora stenar till skuldsedlar eller helt informella överenskommelser har fyllt denna funktion.

Att med goda intentioner skapa något kan inte jämföras med att försöka bedra andra. Carstens kritik är befogad mot många projekt som försökt rida på kryptovågen genom att lura folk på deras pengar (som OneCoin) men detta har ingenting att göra med Bitcoin, vars skapare öppet publicerade sin uppfinning och bjöd in vem som helst att kritisera, förbättra eller använda systemet.

För att sammanfatta:

  • Det Satoshi Nakamoto gjorde kan jämföras med att skapa en helt ny metall, något som kan användas som pengar, och sedan låta folk själva bestämma om det är något de vill använda.
  • Det Isaac Newton försökte göra var att skapa mer av en existerande metall. Det skulle kunna göra honom rik och det skulle också förstöra gulds möjlighet att fungera som pengar, bevarare av värde etc., men det är inte falskmynteri.
  • Falskmynteri är att skapa något som inte är guld och sedan försöka lura folk att det är guld.

Det går inte att föra en vettig diskussion om det monetära systemet när de personer som borde ha mest kunskap i ämnet tar till den här typen av argumentation. Dags att höja nivån.

 

Blogg

Framtidens plånböcker

Just nu pågår konferensen Building On Bitcoin i Lissabon. Under första dagen hölls bl.a. två olika föredrag om plånböcker med lite olika inriktning. Den första presentationen av Jonas Schnelli innehöll en hel del tekniska detaljer och kretsade huvudsakligen kring Jonas övertygelse att hela poängen med Bitcoin är att inte behöva lita på någon tredjepart.

Vi vet förstås att det kräver en del av användaren för att köra en egen, fullt validerande, nod. Vill du köra igång Bitcoin Core idag så krävs bl.a. att du har ordentligt med ledigt diskutrymme, en massa tid samt en bra internetuppkoppling för att ta dig igenom den initiala synkningen med nätverket. Här påpekar dock Jonas att när man väl har sin nod i synk så är resursanvändningen inte överväldigande och ger som exempel att Bitcoin Core då inte använder mer RAM än Slack.

Jonas går igenom några koncept som kan förenkla för användarna. Det ena är s.k. Hybrid SPV där noden till en början fungerar som en SPV-nod men under tiden laddar ner alla block för att till slut kunna agera som en full nod. Man kan också under tiden begränsa hur mycket CPU programmet får använda för att på det sättet ha en fullt användbar dator fram tills att synkningen är klar. För tekniska detaljer, läs diskussionen i Jonas pull request på GitHub.

En annan vision som Jonas har är en ”box” som vem som helst kan köpa och plugga in där hemma, utan teknisk kunskap. En sådan box skulle alltså vara en fullt validerande Bitcoin-nod och skulle kunna användas som backend för de plånböcker en person har på sin mobil, iPad etc. På det sättet kan mobilklienterna fortfarande vara lättviktiga men utan att du litar på någon annan än dig själv. Klicka nedan för att se hela Jonas presentation och kolla också gärna in Nicolas Doriers presentation senare på dagen som knyter an till olika sätt att göra det enklare att köra en fullnod.

Den andra presentationen med inriktning på plånböcker hölls av Patrícia Estevão och var mindre teknisk, med inriktning på UX och hur man kan göra en plånbok för Lightning Network utan att krångla till det för användarna, eller med Patricias ord: ”Preserving the mental model a user already has of a regular bitcoin wallet”. Patricia har gjort ett gediget forskningsarbete kring detta, som finns publicerat här: https://patestevao.gitbooks.io/lightning-network-ux-research/

I sin presentation går hon igenom de olika dialoger som en användare stöter på i en vanlig Bitcoinplånbok och jämför med hur detta kan/bör se ut i en plånbok med stöd för Lightning Network. Användaren har redan en ”mental modell” av en Bitcoinplånbok och man bör försöka behålla denna, vilket enligt Patricia inte är några större problem.

När det gäller att skicka betalningar så är förfarandet mycket likt en vanlig Bitcointransaktion, med skillnaden att man inte kan välja prioritet genom att ange olika stora transaktionsavgifter. Detsamma gäller för att ta emot betalningar, skillnaderna är minimala.

Den största frågan handlar nog om hur (eller om) man ska presentera konceptet med betalningskanaler för användaren. Patricia menar att det är oundvikligt att användaren kommer i kontakt med detta men att det inte ska vara en framträdande funktion. Istället är det något som t.ex. kan dyka upp som en sista utväg om ingen route till mottagaren hittas, eller som en avancerad funktion för de som önskar mer kontroll. Precis som att du med en vanlig Bitcoinklient inte väljer vilka noder programmet ska ansluta till är det inte heller något du bör behöva bry dig om för Lightning Network.

Hon avslutar med att påpeka att även om hennes exempel avser en plånbok som kan användas av icke-tekniska användare så är detta redan tillräckligt svårt med vanliga Bitcoinplånböcker och att det kan vara för tidigt. Det kan därmed finnas en poäng i att ännu inte lyfta fram superenkla gränssnitt utan att låta det finnas en liten barriär för vanliga användare tills tekniken mognat ytterligare. Se hela Patricias presentation nedan.

Och för den som är intresserad att se fler presentationer:

Blogg

Verifierbart schysst gambling

När Bitcoin började användas för gambling uppfanns också konceptet ”provably fair gaming”, ett sätt för spelaren att själv kunna verifiera att ett onlinekasino inte fuskar med tärningsslagen, kortlekarna etc. Med tanke på hur många som ansluter sig till konspirationsteorin(?) att kasinon beter sig oärligt och att man förlorar mer/oftare än man borde så är det förvånande att idén inte fått större genomslag.

Verifierbar gambling har egentligen ingenting med Bitcoin att göra men den kultur som innebär att man inte ska behöva lita på någon tredje part gjorde förmodligen att detta blev en stor grej just i Bitcoincommunityn.

Såhär funkar det

Ett traditionellt onlinekasino har en slumpgenerator, ofta mjukvara kombinerad med någon specifik hårdvara för att se till att talen som genereras verkligen är slumpmässiga och inte på något sätt kan förutses av spelaren. För den som är intresserad av hur fel det kan bli rekommenderas den här artikeln om ett av de första pokerrummen, som misslyckades med sin slumpgenerator på inte mindre än fyra olika sätt, vilket gjorde att hackers kunde förutse vilka kort som skulle komma.

Så det är alltså mycket viktigt att servern kan generera ett verkligt slumpmässigt tal. Detta utesluter dock inte att även spelaren kan få en del i processen. Nedan är ett exempel på hur verifierbart schysst slumpgenerering kan gå till. Låt oss anta att det här är ett enkelt tärningsspel.

  1. Kasinot genererar ett slumpmässigt tal T.
  2. Kasinot gör hash(T) och skickar dig resultatet innan spelet börjar (läs mer om hashfunktioner här).
  3. Du skapar ett eget tal, S, och skickar detta till kasinot.
  4. Du gör din satsning (t.ex. 1000 kronor på att tärningen kommer att visa 5).
  5. Resultatet av tärningsslaget räknas ut genom att göra hash(T, S), vilket sedan omvandlas till ett tal mellan 1 och 6 (m.h.a. modulus)
  6. Efter att ditt spel är klart så skickar servern talet T till dig. Du kontrollerar att hash(T) stämmer med vad kasinot skickade dig i steg 2.

Detta innebär alltså följande:

  • Kasinot kan inte modifiera dina chanser att vinna efter att du satsat. Rättare sagt, om de gör det så kan du verifiera att de fuskat genom att själv i steg 6 räkna ut hash(T, S) och se att resultatet blir ett annat.
  • Du kan inte i förväg räkna ut resultatet eftersom du bara har tillgång till hash(T), inte T.
  • Kasinot kan inte ge just dig specifika resultat, alltså om de t.ex. vet att du gillar talet 5 så kan de inte se till att talet 5 kommer mer sällan, eftersom resultatet av slumpgenereringen är beroende av talet S, som du själv väljer.

Det här är en lite förenklad variant av de algoritmer som brukar användas så om du vill ha tekniska detaljer kan du läsa mer här.

Spel på blockkedjan eller Lightning network

Ett av de första verifierbart schyssta Bitcoinspelen var Satoshi Dice, som blev så otroligt populärt att det under en period stod för mer än hälften av alla bitcointransaktioner. Det var ett nytt sätt att spela på, som inte krävde tillgång till någon hemsida, inloggning etc. utan kunde spelas endast genom att man skickade en betalning till en viss Bitcoinadress, som hade en förutbestämd vinstchans och vinststorlek. Vinsten kom tillbaka nästan omedelbart till den adress man skickat från. Fiffigt, men innebar en stor belastning på blockkedjan.

Med dagens storlek på transaktionsavgifter har spelet som väntat minskat i popularitet men nu har liknande spel börjat dyka upp på Lightning Network. Hos Lightning Spin snurras ett hjul när du skickar en Lightningbetalning. Med tanke på att Lightningbetalningar inte belastar blockkedjan så är det här extremt mycket mer skalbart än Satoshi Dice, men med liknande egenskaper.

OK, en liten disclaimer då. Precis som alla kasinospel så kommer du att gå back i längden om du sätter dig och spelar det här. Jag uppmuntrar ingen att spela bort sina bitcoins på detta utan vill bara visa upp det som ännu ett proof-of-concept för Lightning Network.