En introduktion till Riksbankens e-krona

[Uppdaterad version. 2018-04-20 14:26]

Det senaste året har vi kunnat läsa en del om Riksbankens initiativ till en ”e-krona”. Här gör jag ett försök att förklara vad det är, varför Riksbanken undersöker det och hur det tekniska läget ser ut.

 

Vad är en e-krona?

Kortfattat så är e-kronan är tänkt som en ersättning för kontanter, och skulle alltså vara pengar utgivna av Riksbanken men i digitalt format.

Källa: E-kronaprojektets första delrapport

 

Varför behövs en e-krona?

Såhär skriver Riksbanken:

Utvecklingen mot ett nästan kontantlöst samhälle innebär också att hushållen får små möjligheter att spara och betala i riskfria centralbankspengar och det kan ytterst bidra till minskad motståndskraft i betalningssystemet. Vi är också medvetna om att det finns särskilda grupper som i dagsläget inte har möjlighet att använda digitala betalningslösningar eller helt enkelt föredrar kontanter framför andra betalningsmedel. För dessa grupper är det viktigt att samhället kan erbjuda alternativ på samma sätt som Post- och telestyrelsen (PTS) ansvarar för att se till att allmänhetens behov av grundläggande betaltjänster tillgodoses.

Alltså, när kontanter försvinner så finns det inte längre något sätt för vanliga människor att få tag i ”riskfria centralbankspengar”. Det här är förmodligen något som de allra flesta inte tänker på, att det är skillnad på pengar och pengar. För ”digitala pengar” har vi ju redan – när du loggar in med din bankapp och gör en betalning så sker det med digitala pengar – men det är viktigt att förstå att pengarna på ditt bankkonto inte är centralbankspengar (som mynt och sedlar) utan bankpengar, eller mer specifikt t.ex. Nordeapengar eller Handelsbankenpengar.

Siffrorna på ditt bankkonto är egentligen en siffra för hur mycket banken är skyldig dig, i centralbankspengar. Alltså, om det står 1000 kronor på ditt bankkonto hos Nordea så betyder det att banken är skyldig dig 1000 kronor i centralbankspengar. Du kan själv omvandla dessa Nordeapengar till centralbankspengar genom att gå till en bankomat. Du litar på att banken, när du ber om det, kommer att ge dig centralbankspengar. Centralbankspengarna benämns av Riksbanken som riskfria eftersom de är den ”sista utposten”, de är inte i sin tur en fordran i något annat där någon riskerar att inte hålla sitt löfte. Förr var en sedel inlösbar mot guld och då var situationen lite annorlunda men så är det alltså inte längre.

Det finns i nuläget ingen digital motsvarighet till att gå till bankomaten, och det är alltså det e-kronan är tänkt att råda bot på, att vara en digital motsvarighet till kontanter.

 

Hur ska detta funka?

Riksbanken bad under förra året teknikbolag att komma med förslag på tekniska lösningar för hur en e-krona skulle fungera. 33 företag hörde av sig och 19 av dem valdes ut för fortsatt samarbete, däribland såväl jättar som IBM, Eriksson och Visa som mindre blockchainföretag som Chromaway. En del av förslagen är konfidentiella medan andra finns att läsa publikt.

Riksbanken gör skillnad på en ”registerbaserad” och en ”värdebaserad” lösning (och verkar åtminstone preliminärt anse att båda dessa lösningar bör implementeras).

En registerbaserad e-krona kombineras med en värdebaserad lösning som möjliggör offline-betalningar på små belopp och ökar tillgängligheten för grupper som inte vill eller kan ha e-kronakonton.

En registerbaserad lösning syftar på något som liknar ett bankkonto, alltså där du har ett konto i ditt namn hos Riksbanken och ditt saldo finns sparat där. Du ska kunna göra överföringar mellan dessa konton i realtid. Det här innebär rent tekniskt inga konstigheter alls.

När det gäller den värdebaserade lösningen är den tekniska situationen mer oklar. Riksbanken tycker att den värdebaserade lösningen bl.a. ska kunna ha följande egenskaper:

  • Lagras på t.ex. ett kort eller i en app på en mobiltelefon
  • Möjlighet att göra offline-betalningar
  • Möjlighet till anonyma överföringar för mindre belopp

Riksbanken skriver också att ”fördelen med en värdebaserad e-krona är att den bör kunna introduceras snabbare än en registerbaserad lösning” men såvitt jag vet existerar ingen teknisk lösning för digitala kontanter som uppfyller de här kraven (rätta mig gärna om jag har fel). Det närmsta jag känner till är offline-versionen av David Chaums e-cash men inte ens det löser dubbelspenderingsproblemet helt och hållet. Bitcoin löste som bekant dubbelspenderingsproblemet, men man gjorde det just med ett register, ett decentraliserat sådant, och någon egentlig offline-funktionalitet finns alltså inte.

Även SEB verkar dela min bedömning i sitt svar till Riksbanken:

We have interpreted the value based solution to be completely without a registry, i.e. the value is stored solely on a card/app/device and not mirrored in another system. However, to date we didn’t find any solutions that are secure enough in our perspective. Travel cards, pre-paid SIM cards (mobile phones) etc all rely on a central registry, the card itself is merely a representation of the user

[Rättning: Efter kommentarer och att ha läst på ytterligare om Chaum’s e-cash så ändrar jag mig till att denna lösning troligtvis skulle uppfylla Riksbankens krav. Även om inte dubbelspendering helt kan förhindras så går det att i efterhand upptäcka och identifiera den som dubbelspenderat, vilket skulle vara tillräckligt för Riksbanken, speciellt i detta scenario där man endast tänker sig transaktioner med mindre belopp.]

 

Har detta något med Bitcoin att göra?

Ja och Nej. Media har nog fått det att framstå som att e-kronan har större likheter med decentraliserade kryptovalutor som Bitcoin än vad det egentligen har. En fundamental skillnad är ju att e-kronan är något som Riksbanken vill kontrollera utgivningen av medan en av huvudpoängerna med Bitcoin är just att ingen central auktoritet existerar.

En ren registerbaserad lösning behöver egentligen inte ha något alls med kryptovalutor att göra, det kan vara en tämligen enkel implementation med gammal, beprövad teknik. Vill man ha med delar från den värdebaserade lösningen (möjlighet till anonymitet och överföringen direkt mellan personer utan Riksbankens inblandning) så finns det anledning att snegla på blockkedjeteknik.[Tillägg: Men det är inte nödvändigt – se ovan om Chaum’s e-cash].  Min gissning är att den registerbaserade och den värdebaserade lösningen inte, som Riksbanken antyder, kommer att vara två olika system utan att det istället blir ett enda system där man försöker få med egenskaper från båda.

Det blir spännande att följa utvecklingen av detta och förhoppningsvis fortsätter Riksbanken att vara transparenta även fortsatt så att det finns möjlighet att påverka denna viktiga utveckling av det svenska penningsystemet.

En kommentar

  • Jonathan Silverblood
    20 april, 2018 - 17:06 | Permalänk

    Enligt denna artikeln vill riksbanken ha ett system där registerdelen har sitt värde relaterat till värdedelen, vilket jag finner bakvänt.

    Gör man istället tvärtom, utgår från registersystemet för att definera värde, men lanserar en motsvarighet för sedlar och mynt för att få möjligheten till anonymt, offline små belopp med rimlig tillförlitlighet så börjar saker matcha bitcoin mycket väl.

    En säkerhetslösning för att förvara privata nycklar på insidan av ett mynt och ha den publika addressen på utsidan ger möjlighet att flytta privata nycklar med kända värden ”offline” mot risken som vanliga sedlar och mynt bär: förfalskning/bedrägeri.

  • Kom in på vårt forum för att diskutera artikeln