Category Archives: Debatt

Debatt

Chef för centralbanksorganisation attackerar såväl Isaac Newton som Satoshi Nakamoto

Förra veckan fick ett uttalande av Agustin Carstens, chefen för Bank for International Settlements (”centralbankernas centralbank”), stor uppmärksamhet i Bitcoinkretsar på Twitter. ”BIS Chief to Crypto Coders: ‘Stop Trying to Create Money'” var rubriken på Coindesks artikel och hans uttalande bemöttes framförallt med lätt hånfulla skratt. Det han säger innehåller dock båda felaktigheter och rent förakt, som förtjänar att bemötas ordentligt.

Här är hela citatet, som Coindesk klippte från:

Don’t you think it’s a positive side effect that Bitcoin has got many young people thinking about money, money creation and the financial system?

Glance back into the past and you will see that creating gold or money from nothing has been a regular obsession. It never worked. Even the great physicist Isaac Newton was at one point in his life obsessed by alchemy and the idea of making gold. He was very successful in a number of fields, but in this one he failed. Newton ended up as head of the British Mint. Why? Because he could detect at once if a coin was counterfeit. After he failed in his attempt to make gold, he switched sides and sent counterfeiters to prison. So my message to young people would be: Stop trying to create money!

Ett rimligt svar på frågan hade väl varit att säga att jo, trots min kritik av Bitcoin, så är det förstås positivt att unga människor försöker förstå hur pengar och det finansiella systemet fungerar. Istället går han in på en jämförelse med Isaac Newton som, likt många andra genom historien, försökt framställa guld. Han säger att Newton, efter att ha misslyckats med detta, ”bytte sida” och började sätta falskmyntare i fängelse.

Inte nog med att han förolämpar alla som ägnat sin tid åt att försöka åstadkomma decentraliserade, rättvisa, pengar,  han lyckas alltså dessutom ge Isaac Newton en ordentlig känga.

Isaac Newton – falskmyntare?

OK, så först och främst då, ägnade sig Isaac Newton åt falskmynteri? Nej, det finns inget som tyder på att han försökte lura på någon förfalskningar, alltså att hävda att något var guld, som inte var det. Newton försökte hitta ett sätt att framställa guld och att förverkliga drömmen om de vises sten, ett mytiskt ämne som troddes ha mirakulösa egenskaper. Man kan säkert anklaga Newton för att ha varit vidskeplig och i vissa fall ovetenskaplig (utan att försumma hans fantastiska bidrag till vetenskapen) men försökte han lura någon? Nope.

Att då säga att han ”bytte sida” och började sätta dit falskmyntare är med andra ord ganska förnedrande.

Satoshi då?

Carstens antyder underförstått samma sak om Satoshi Nakamoto och alla andra som försökt skapa en ny sorts pengar. När han säger ”stop trying to create money!” verkar han alltså inte mena ”sluta försöka skapa en ny sorts pengar!” utan ”sluta försöka förfalska pengar!”. Hans jämförelse med falskmyntare går inte att förstå på annat sätt och denna syn på kryptovaluta som något sorts bedrägeri återkommer i en annan fråga i samma intervju.

So, how do you account for the hype surrounding them?

The hype came about because this was something completely new and because you could ostensibly make sure-fire profits in a short space of time. But if you look at them closely, cryptocurrencies are, in a nutshell, a bubble, a Ponzi scheme and an environmental disaster – the latter because of the high energy consumption needed to run the infrastructure for these cryptocurrencies.

Bland den vanliga kritiken om att det är en bubbla och en miljökatastrof kastar han alltså också in ordet Ponzibedrägeri. Så vad är ett Ponzibedrägeri? Ett Ponzibedrägeri är när någon tar emot pengar, under den falska förevändningen att dessa kommer att investeras och ge avkastning, men i själva verket använder pengar från senare investerare till att betala ”avkastning” åt tidigare investerare. Detta fungerar bara så länge nya pengar strömmar in och är förstås ett alldeles uppenbart exempel på ett bedrägeri.

Bernie Madoff – välkänd bedragare

Uppfinnare eller bluffmakare

Poängen här är alltså att det inte får vara OK att så slentrianmässigt förolämpa människor som försöker skapa något. Notera igen skillnaden mellan ”sluta försöka skapa en ny sorts pengar!” och ”sluta försöka förfalska pengar!”. Det är en otrolig skillnad. Olika typer av pengar har uppfunnits och använts av människor under alla tider, allt från konkreta ting som snäckskal, metaller och stora stenar till skuldsedlar eller helt informella överenskommelser har fyllt denna funktion.

Att med goda intentioner skapa något kan inte jämföras med att försöka bedra andra. Carstens kritik är befogad mot många projekt som försökt rida på kryptovågen genom att lura folk på deras pengar (som OneCoin) men detta har ingenting att göra med Bitcoin, vars skapare öppet publicerade sin uppfinning och bjöd in vem som helst att kritisera, förbättra eller använda systemet.

För att sammanfatta:

  • Det Satoshi Nakamoto gjorde kan jämföras med att skapa en helt ny metall, något som kan användas som pengar, och sedan låta folk själva bestämma om det är något de vill använda.
  • Det Isaac Newton försökte göra var att skapa mer av en existerande metall. Det skulle kunna göra honom rik och det skulle också förstöra gulds möjlighet att fungera som pengar, bevarare av värde etc., men det är inte falskmynteri.
  • Falskmynteri är att skapa något som inte är guld och sedan försöka lura folk att det är guld.

Det går inte att föra en vettig diskussion om det monetära systemet när de personer som borde ha mest kunskap i ämnet tar till den här typen av argumentation. Dags att höja nivån.

 

Debatt

Podcast hos ComputerSweden

ComputerSweden körde igår en podcast där de pratade mycket om Bitcoin och kortfattat kan man väl säga att de mest skrattade åt och skojade om Bitcoin. Helt OK att tro vad man vill om framtiden förstås men jag tänkte att det i alla fall kan vara läge att reda ut de rena felaktigheter och missförstånd som kommer upp. Som svar på frågan om vad man kan handla med sina bitcoin så svarar Marcus Jerräng bl.a.

Alla vill ju bara åt värdeökningen, den här imaginära värdeökningen som jag ser det, det är ingen som vill använda de här bitcoinsen till nånting egentligen

Det är förstås sant att det inte är speciellt många ställen som accepterar bitcoin (än) men att från det dra slutsatsen att ingen vill använda valutan är ett stort steg. Det måste ju börja någonstans, Wikipedia var knappast ett komplett (eller ens användbart) uppslagsverk under sina första dagar. Sen är det faktiskt så att Bitcoin används en hel del redan nu, BitPay meddelade t.ex. nyligen att deras anslutna handlare i år hittills tagit emot 100 miljoner dollar i bitcoinbetalningar.  Inte så illa. Marcus fortsätter:

Det var nåt café i Göteborg där du kan köpa kaffe för bitcoin. Problemet är att du inte vet om det kostar 20 spänn eller 150 spänn liksom, för kursen ändras ju snabbt

Som jag nämnde i mitt förra inlägg så är det fullt möjligt att prissätta sina varor i kronor och ändå använda bitcoin för att ta emot betalningar, vilket förstås är vad caféet i fråga gör. Marcus försöker peka på problemet som skulle uppstå om man prissatte sina varor i bitcoin idag när kursen förändras så snabbt men det är alltså inget reellt problem. Det kommer att dröja länge till innan affärer börjar prissätta sina varor i bitcoin, konverteringen till bitcoinpriset görs istället precis när en kund ska betala.

Sedan går panelen vidare till hur det ligger till när man vill köpa/sälja bitcoin och problemen som verkar finnas med att växla tillbaka bitcoin till traditionella valutor. Vi får höra att

Det sker ju nästan ingen försäljning alls av bitcoin, det är bara folk som köper bitcoin.

Ett smått absurt påstående, jag antar att han inte menade riktigt så, eftersom det för varje bitcoin som köps naturligtvis finns någon som sålde dem. Sedan går man igenom en historia om hur oerhört svårt det är att sälja sina bitcoin och faktiskt få ut kronor igen. Tyvärr refererar de bara till Mt.Gox. (som absolut har haft stora problem med att betala ut folks pengar).

… man får stå på någon kölista och det är begränsat hur mycket pengar man får ta ut och så vidare, och det är ju självklart för att dom sitter ju inte på en jäkla massa cash som de skulle kunna… om alla skulle gå dit och vilja växla in sina bitcoin… de har ju inte de pengarna överhuvudtaget

Såvida inte Mt.Gox helt ljuger om sin verksamhet  (”Fractional reserve is absolutely against our principles”) så finns pengarna där. Mt.Gox. köper och säjer inte bitcoin själva utan förmedlar ett köp mellan en köpare och säljare. De pengar som folk satt in hos Mt.Gox. finns hos Mt.Gox (eller närmare bestämt hos deras bank) så att säga att de förstås inte har de pengarna är en rejäl anklagelse. Problemet ligger med största sannolikhet i deras relationer med bankerna. Bitcoinutbetalningar har Mt.Gox. själva full kontroll över och där har det aldrig varit några problem men för att betala ut traditionella valutor så är de som alla andra beroende av det existerande banksystemet. Dåliga relationer där så kommer de definitivt att stöta på problem med uttagsgränser mm.

Nu är det lyckligtvis så att Mt.Gox. inte är den självklara nummer 1 längre. Jag har personligen använt Bitstamp den senaste tiden och har gjort ett flertal uttag av SEK som inte tagit längre än ett par dagar, vilket är ungefär vad man får räkna med för banköverföringar som inte är inom landet. Så problemet är ordentligt överdrivet. Lägg också märke till hur denna problematik är en lysande argumentation för Bitcoin. Transaktioner i bitcoin flyter på hur bra som helst medan företagen har stora problem med sina transaktioner i traditionella valutor.

En annan felaktighet som kommer upp är att Bitcoins skapare, Satoshi Nakamoto, skulle sitta på en tredjedel av alla bitcoin som skapats. Den högsta siffra jag hört, som även den är rena spekulationer, är 1 miljon bitcoin, eller knappt 5 procent av alla bitcoin som kommer att skapas. Det är dock troligt att Satoshi sitter på betydligt mindre än så och att många av de bitcoin som skapades under det första året är för alltid försvunna, sedan länge raderade från hårddiskar av personer som en gång testade något som då inte verkade vara annat än låtsaspengar.

Debatt

Om kritiken mot Bitcoin – volatiliteten

Uppmärksamheten som riktas mot Bitcoin har fått en mer och mer positiv klang i takt med att valutan växt men det förekommer också en hel del kritik. En sak som ofta kommer upp är volatiliteten, alltså de stora fluktuationerna i valutans värde. Günther Mårder på Nordnet uttalar sig i dagens artikel i GP såhär

– Jag blir bara starkare i min uppfattning efter rörelserna den senaste månaden. Ett försök att skapa en valuta som har dagsmässiga rörelser på mer än 20 procent kommer aldrig åtnjuta ett förtroende. Och grunden för en valuta är förtroende som ett betalningsmedel. Som valuta betraktat är det en alldeles skev produkt, säger han.

Det första man måste klargöra här är att Bitcoin faktiskt är två saker, dels ett betalsystem och dels en valuta. Ett exempel på skillnaden kan man se i tjänster som t.ex. BitPay erbjuder där man möjliggör för företag att ta emot betalning med Bitcoin men få pengarna insatta som dollar, euro eller kronor direkt på bankkontot. Företag som använder dessa tjänster behöver aldrig bry sig om valutan Bitcoin och är helt immuna mot fluktuationer i värdet. De kan sätta sina priser i kronor och få in pengarna i kronor, men på ett billigare sätt än kreditkortsbetalningar, tack vare betalsystemet Bitcoin.

Även om fluktuationerna skulle fortsätta vara stora är detta alltså inget hinder mot att betalsystemet Bitcoin växer sig stort. Även om ingen någonsin skulle sätta eller diskutera priser i enheten bitcoin så skulle ändå världen ha blivit lite bättre genom betalsystemet Bitcoin.

Nu är det förstås så att de här sakerna hänger ihop. Det finns stor anledning att tro att fluktuationerna kommer att minska i takt med att användandet ökar. Tittar man på den möjliga framtiden för Bitcoin så är det inte speciellt förvånande att den präglas av spekulationshandel och stora fluktuationer. Det handlar om ett system där ena sidan menar att det kan förändra världen medan andra sidan ser det som ett tillfälligt experiment som aldrig kommer att bli mer än så. Egentligen är det svårt att se att Bitcoin skulle kunna bli något mittemellan, något som accepteras lite här och där. Sannolikt kommer det antingen att få mycket bred spridning eller också sluta som något mycket smalt (eller för den delen dö ut  helt och ersättas av något annat).

De som spekulerar i Bitcoin spekulerar alltså i något med en stor potentiell uppsida men också en stor potentiell nedsida, lite ”allt eller inget”. När svaret om Bitcoins framtid börjar utkristallisera sig så minskar anledningen till spekulation och värdet kommer troligtvis att stabiliseras. Ska man kritisera så är det viktigt att skilja på läget just nu och hur det kan komma att se ut i framtiden  man kan förstås hävda att volatiliteten aldrig kommer att minska men då bör man argumentera för varför. Annars blir det lika intressant som att under webbens tidiga dagar hävda att ”det här är bara skräp, det finns ju inget intressant alls här, det kommer aldrig att bli något”.

Det var volatiliteten det, nästa gång kan vi ta det där med att Bitcoin inte ”backas upp” av någon eller något.

Debatt

Är Bitcoin en miljöfara?

I veckan publicerades ett par artiklar om Bitcoin i Ny Teknik. Den ena handlar om det svenska företaget KNC Miner som tillverkar ASIC:s för Bitcoin mining, d.v.s. hårdvara speciellt konstruerad för att effektivt generera de hashsummor som behövs för att ta del av nya bitcoins som skapas. I samband med sådana här artiklar är det inte helt ovanligt med kommentarer om hur Bitcoin är ett slöseri med resurser, ”helt sjukt hur mycket energi som slösas på idiotiska påfund” som någon uttryckte det i kommentarsfältet.

För det första måste man förstå att allt det här beräknandet inte alls är ”onödigt”, utan en del i den snillrika lösning som Satoshi Nakamoto konstruerade för att kunna ha ett decentraliserat nätverk som kommer fram till en gemensam konsensus om exakt vilka transaktioner som är godkända och därmed exakt hur många bitcoins som vid en given tidpunkt tillhör varje Bitcoinadress. Ett sådant system, helt utan central auktoritet, är något unikt och en lösning på det som brukar kallas Byzantine Generals’ Problem. Läs Satoshis egen förklaring av detta här.

Det är förstås inte omöjligt att man kan konstruera en mer energieffektiv lösning på konsensusproblemet (läs t.ex. om Ripple)  men låt oss först titta på hur mycket ”energislöseri” det faktiskt handlar om. Ett enkelt sätt att grovt räkna ut hur mycket det kostar att driva Bitcoinnätverket är att titta på hur mycket bitcoins som skapas samt delas ut som transaktionsavgifter. Var 10:e minut skapas 25 nya bitcoins, dvs 3600 om dagen. Transaktionsavgifterna är i storleksordningen 50 bitcoins om dagen så i princip försumbara just nu. Under ett år delas alltså 3650 * 365 = 1,3 miljoner bitcoins ut till miners, vilket översatt till kronor blir drygt 1 miljard. Eftersom miners inte vill gå back innebär det alltså att kostnaden för miners också är drygt 1 miljard kronor på ett år (detta inkluderar alltså både vad det kostar att köpa utrustningen samt elektriciteten för att driva den).

För att jämför den siffran med något kan man titta på vad kontanthanteringen kostar samhället. Forskning från tidigare i år uppskattar kostnaden i Tyskland till över 100 miljarder kronor om året. Bara hanteringen av kontanter i Tyskland kostar alltså just nu 100 gånger mer än att driva Bitcoinnätverket. Betänk nu att Tyskland står för ungefär 1 procent av världens befolkning. Betänk också att Bitcoin konkurerrar med olika delar av det ekonomiska systemet. Bitcoin är inte bara en valuta som klarar sig utan centralbanker utan också ett komplett betalsystem, vilket gör det billigare för företag att erbjuda tjänster liknande de som VISA och Mastercard idag i princip har monopol på. Bitcoin sätter dessutom press på bankerna att erbjuda bättre och billigare tjänster när alternativet att göra allting själv finns tillgängligt.

Debatt Nyheter

SEB och Paypal snackar om Bitcoin

Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, har publicerat en artikel som är ett betydligt bättre exempel på god journalistik än vad svenska medier den senaste tiden uppvisat gällande Bitcoin. Artikeln är saklig och tar bl.a. upp vad som ger en valuta dess värde.

Valutan i sig behöver inte ha något fysiskt värde. Även om guld har ett visst kommersiellt värde då metallen kan användas i industrin så kommer det mesta av värdet från att guld är sällsynt och under tusentals år accepterats av alla som betalningsmedel.
[…]
Det viktiga är att valutan ses som en värdebevarare vilket i sin tur är starkt förknippat med att utbudet är begränsat.

En annan aspekt som ger en valuta värde är hur lätt det är att överföra pengar, alltså att betala med den. Bitcoin ligger förstås lite efter guld när det gäller tradition som värdebevarare (se ”store of value”) men däremot ligger Bitcoin bättre till när det gäller enkla överföringar (se ”medium of exchange”). Johan skriver också om hur han ser på att Bitcoin skulle vara ett hot mot vanliga banker:

Argumentet att bitcoin skulle utgöra ett hot mot och konkurrera ut vanliga banker stämmer dock inte. Det finns inga teoretiska hinder för vanliga banker att öppna filialer på internet och där erbjuda konton, lån och andra banktjänster i bitcoin på precis samma sätt som man redan gör i alla andra valutor. Faktum är att en sådan utveckling är högst trolig om bitcion växer till att bli kommersiellt intressant samtidigt som eventuella legala frågetecken rätas ut.

Så var beredda, bankerna kommer att vara med på tåget! En konkurrens med bankerna finns förstås, t.ex. i att det blivit enkelt och snabbt att själv göra internationella överföringar, men som Johan skriver så innebär inte ökad konkurrens att vanliga banker kommer att konkurreras ut. Är det något det finns underskott på i Bitcoinvärlden så är det trovärdiga och pålitliga e-wallets. Att på ett säkert sätt själv förvara sina bitcoins kräver en del tekniskt kunnande och det är inget de flesta människor vill behöva fundera över. En etablerad bank som börjar erbjuda en sådan tjänst skulle få massor av människor som idag inte vågat testa Bitcoin att ge det en chans.

Bitcoin behöver inte innebära ett hot för bankerna om de bara är bra på att anpassa sig och bankerna är inte heller ett hot mot Bitcoin. Även om banker börjar erbjuda tjänster kring Bitcoin så finns alltid alternativet att själv hantera sina bitcoins kvar för den som inte vill anlita banker eller andra företag.

Och på tal om andra företag så syftar den andra delen av rubriken på att Paypal’s ordförande idag uttalade sig om Bitcoin på följande vis:

And I think here, for us at PayPapl, it’s just a question of whether Bitcoin will make its way to PayPal’s funding instrument or not, and we’re kind of thinking about it right now.

 

Debatt Nyheter

Veckan som gått

Veckan som gick bjöd på en strid ström av artiklar om Bitcoin i svensk media. Det har bl.a. handlat om det stora prisraset (SvD, Affärsvärlden), om hur Finansinspektionen ser på Bitcoin (SvD, Affärsvärlden, GP, m.fl.) och om tvillingarna Winklevoss som investerat stort i Bitcoin (DI, SvD). Undertecknad medverkade också i programmet Tamburen på Göteborgs studentradio där vi pratade om pengar, Bitcoin och varför saker egentligen har ett värde. Programmet finns som podcast här och inslaget om pengar börjar ca 15:35 in i programmet.

Dagens Nyheter skrev en introduktionsartikel, Så funkar cybervalutan Bitcoin, och det finns anledning att kommentera några delar i den, specifikt följande:

Bitcoin är inte bara teknik utan också en politisk, eller snarare anti-politisk, utopi. Den har spirat ur samma libertarianska och kryptoanarkistiska mylla som Julian Assanges organisation Wikileaks.

Utgångspunkten är en djup misstro mot staten och en gränslös tro på den nya tekniken

Att Bitcoin kommer ur en djup misstro mot staten är en tolkning som artikelförfattaren gjort. Bitcoins skapare, som gick under pseudonymen Satoshi Nakamoto, uttryckte en misstro mot banksystemet och nämnde att Bitcoin tilltalade libertarianer men i övrigt visade personen (personerna?) ett betydligt större intresse för tekniken än politiken.

Bitcoin har visat sig tilltala människor med vitt skilda politiska åsikter, från höger till vänster på skalan, men framförallt tror jag att Bitcoin tilltalar människors sunda förnuft när man ser att transaktioner är snabbare, enklare och billigare än med traditionella system.