Category Archives: Blogg

Blogg

The Bitcoin Standard

Saifedean Ammous bor i Beirut och jobbar där som assistant professor (ungefär ”forskarassistent”) i ekonomi på Lebanese American University. Saifedean är en förespråkare för den österrikiska skolan och har skrivit en bok som sätter in Bitcoin i det större perspektivet, om vad som är bra pengar och hur Bitcoin faktiskt utmanar de statligt kontrollerade valutor som har blivit standard i världen idag.

The Bitcoin Standard

The Bitcoin Standard börjar bra med att gå igenom pengars historia samt de egenskaper som är önskvärda hos pengar och som han senare ska återkomma mycket till under bokens gång. Begreppet ”salability”, i princip hur lätt någonting säljas vidare utan att förlora i värde, är centralt och delas upp i tre delar.

  • Salability across scales. Hur lätt någonting kan delas upp i mindre delar eller slås ihop till större.
  • Salability across space. Hur lätt något kan transporteras eller förflyttas.
  • Salability across time. Hur väl något behåller sitt värde över tid.

Han pratar mycket om att bra pengar är sådant som har hög salability och ett annat begrepp som är ständigt återkommande är stock-to-flow ratio, d.v.s. hur mycket nytt av någonting som produceras i förhållande till hur mycket som redan finns. Hög stock-to-flow ratio hos något som används som pengar innebär alltså att inflationen (mätt som ökningen av penningmängd) är låg. Med dessa begrepp som bas handlar mycket av boken om att visa hur guld genom historien varit den bästa sortens pengar och hur världen har varit mycket bättre under perioder då guld använts.

Tyvärr spårar boken ur när den i sin ivrighet försöker använda det monetära systemet som en förklaring till allt gott eller ont i världen. Allt från familjens roll i samhället till arkitektur och musik var enligt Saifedean bättre under tider när guld användes som pengar och befinner sig idag i ett katastrofalt tillstånd p.g.a. staters kontroll över pengarna.

The well-known phenomenon of the modern breakdown of the family cannot be understood without recognizing the role of unsound money allowing the state to appropriate many of the essential roles that the family has played for millennia.

Han attackerar många gånger John Maynard Keynes och kritiken av hans ekonomiska teorier är förstås förväntade i en bok som denna men de personliga påhoppen, oavsett hur mycket sanning som ligger i dem, är totalt onödiga.

Keynes was a libertine hedonist who wasted most his adult life engaging in sexual relationships with children

Hans åsikter om musik förr och nu är minst sagt trångsynta och romantiserande och något såhär subjektivt är förstås i vilket fall som helst svårt att på något rimligt sätt underbygga med fakta. Ska man ändå försöka sig på det behöver man ta in betydligt fler perspektiv än det monetära.

Whereas the music of the golden era spoke to man’s soul and awakened him to think of higher callings than the mundane grind of daily life, today’s musical noises speak to man’s most base animalistic instincts

"Speaking to a man's soul" vs "Musical noise"

Boken tappar en hel del i trovärdighet i den här delen men tar man sig ändå igenom det så är den avslutande delen om Bitcoin betydligt bättre. En bra förklaring av Bitcoin görs som inte går in speciellt djupt på de tekniska detaljerna utan istället diskuterar Bitcoin utifrån dess egenskaper. Saifedean förklarar med hjälp av begreppen som introducerats tidigare i boken hur Bitcoin är ”the hardest money ever created” och går dessutom igenom en hel del av de missförstånd som finns kring Bitcoin.

Den övergripande argumentationen för Bitcoin som bra pengar är övertygande och kritiken av fiat-pengar är relevant. Att ifrågasätta om stater överhuvudtaget ska ägna sig åt att kontrollera utbudet av pengar är vettigt och fördelarna med en global, decentraliserad valuta oberoende av stater kan inte viftas bort. Min önskan är därför att denna bok hade fokuserat på detta och skippat många av de andra utsvävningarna. Är du en dedikerad anhängare av österrikiska skolan men ännu inte övertygad om Bitcoins storslagenhet så är det här boken för dig. Tyvärr är den delen av befolkningen ganska liten och för de flesta andra är det risk att boken läggs undan innan man kommer till poängerna i slutkapitlen.

Blogg

En framtidsvision för pengar och betalningar

En gång i månaden får du lön. En gång i månaden betalar du din hyra. Vissa av dina återkommande kostnader betalar du kanske så sällan som en gång i kvartalet eller t.o.m. en gång om året. Du har säkert nån gång råkat ut för att det kommer en stor räkning som du inte riktigt mentalt hade förberett dig på fastän du vet att det är något som kommer varje år. Inom redovisning använder man periodisering av kostnader och intäkter för att ”rätta till” det här. Om du t.ex. får en faktura för en försäkring en gång om året så bokförs inte hela kostnaden på en specifik månad utan sprids ut över årets alla månader så att det på så sätt blir lättare att få en rättvisande bild av ekonomin, månad för månad.

Vad är det som gör att saker betalas i stora klumpar på det här viset? Naturligtvis handlar det historiskt sett om administration. Det vore inte rimligt att du fick lön varje dag med tanke på allt extra jobb som det medför. Du skulle inte heller vilja att hantverkarna som fixar ditt kök kräver betalt av dig varje dag när de går hem. Det har varit smidigare såhär helt enkelt och därför har vi vant oss vid att den 25:e är löntagarnas högtidsdag, då det ska firas, ätas och drickas, efter att ha snålats under nån vecka eller två. De flesta räkningar ska vara betalda några dagar efter löningen eftersom företagen vet att det är störst chans att folk har pengar kvar på kontot då.

I en digital värld behöver det inte vara såhär. Tänk dig att löneutbetalningar och bokföring är automatiserade och att betalningar kan göras snabbt och billigt. Nu kan du lika gärna få din lön varje dag. Hur skulle ditt beteende förändras om alla dina löpande inkomster och utgifter reglerades vid slutet av varje dag? Din app i telefonen skulle kunna visa dig det här.

Onsdag. Saldo: 5 150 kr (+ 100 kr)

Löpande ( +250 kr )

Lön: + 800 kr
Hyra: – 170 kr
Hemförsäkring: -100 kr
[…]

Engångskostnader ( – 150 kr)

Lunch: – 100 kr
Fika: – 50 kr

Dina löpande inkomster och utgifter kommer att vara samma varje dag så det är lätt att se hur din vardagsekonomi går. Om du kunde spara in på utelunchen och fikat så går du plus 250 kr per dag. Det är lätt att räkna på hur länge du behöver spara för att få ihop till den där utlandsresan etc. Ju mer man kan få in under ”löpande” desto lättare blir det att få en korrekt överblick. Mat behöver man varje dag så om du kan få in det som en ”prenumeration” under löpande så är det ännu bättre.

Notera förresten, innan vi går vidare, att det är fullt möjligt att göra en sådan här app redan idag, även om du inte får in lönen på kontot varje dag. Appen behöver bara visa ett fiktivt ”levnadskonto” istället för att visa ditt faktiska bankkonto. Företagare får (i bästa fall) lära sig att inte använda bankkontot för att hålla koll på ”hur det går”, att skilja på likviditet och resultat, men privatpersoner tänker sällan så. Finns det pengar på kontot så är livet bra – har det just varit löning så kan man unna sig en drink eller två.  Jag återkommer till detta, men låt oss gå vidare.

Åter till vår digitala och automatiserade värld där betalningar sker snabbt och billigt. Varför ska vi nöja oss med 1 gång om dagen? Det är ju bara en lite bättre variant av att saker sker 1 gång i månaden. Löpande betyder ju att någonting sker hela tiden, så vår app borde uppdateras just löpande. Tänk dig alltså att din hyra inte betalas en gång om dagen, utan hela tiden. För att göra det lite praktiskt kan vi tänka att uppdateringen sker varje sekund. Du kommer nu att se ditt kontosaldo uppdateras kontinuerligt och långsamt ticka uppåt. Eller nedåt om dina löpande utgifter är större än dina löpande inkomster. Tänk dig stressen i att se ditt saldo långsamt ticka nedåt! Det blir genast uppenbart att din ekonomi inte är hållbar.

Genom att fokusera på tickandet uppåt (eller nedåt) istället för saldot på kontot blir det också mer uppenbart hur destruktiva vissa beteenden är. Tänk dig att din ekonomi är ganska dålig, du har inte mycket till inkomster och du har tagit några lån som du nu betalar av. Ditt saldo tickar förvisso uppåt, men väldigt långsamt. För att det ska ticka upp tillräckligt för att du ska ha råd med ett par nya skor så behöver du vänta en hel månad. Det är frestande att ta ett sms-lån och köpa de där skorna nu direkt, det kommer ju snart in pengar så att du kan betala av det. Låt oss se hur det skulle se ut i en värld där man fokuserar på tickandet:

Före SMS-lånet:

Efter SMS-lånet:

Plötsligt tickar ditt saldo nedåt! Pengarna från SMS-lånet gick direkt till att betala skorna så saldot är detsamma men ränta/avbetalning av lånet ligger nu under löpande utgifter och har gjort att ditt saldo långsamt tickar nedåt. Det är förmodligen rejält stressande men instinkten att ta ett nytt lån för att lösa situationen är förhoppningsvis borta eftersom du ser att det bara får nedåttickandet att öka i hastighet.

Den stora fördelen med att information uppdateras i realtid är helt enkelt att det blir lättare att ta rätt beslut. Att vi sköter betalningar i klumpar innebär egentligen bara att vi ger varandra små lån, fram. och tillbaka. Tiden mellan att du utfört ditt arbete och att du får din lön så lånar företaget pengar av dig (eller tvärtom om du får lönen i förskott). Tiden mellan att du förbrukar din el och att fakturan betalas så lånar du pengar av elbolaget.  El är förresten ett bra exempel på när förbrukningen faktiskt ändras hela tiden och betalning skulle kunna ske i realtid, baserat på detta. Släck alla lampor och se direkt i din app att pengarna som dras av elbolaget minskar och ditt kontosaldo ökar i snabbare takt.

Man kan som jag var inne på tidigare hantera det här med bokföring  (ett ”fiktivt” konto för din privatekonomi) för att få en bättre överblick över situationen, och det går förstås periodisera ner på dagnivå om man vill det, men det blir hur som helst bara ett extra lager av komplexitet som finns där eftersom det inte finns något praktiskt sätt att sköta betalningar i realtid.

I takt med att mikrobetalningar till slut blir praktiskt geonomförbara så kan vi börja gå åt det här hållet. Med innovationer som Lightning Network och smarta kontrakt så kan faktiskt betalningar som i exemplet med elektricitet bli verklighet. Tekniken finns redan idag så nu är det bara att börja bygga applikationerna!

Blogg

Framtidens plånböcker

Just nu pågår konferensen Building On Bitcoin i Lissabon. Under första dagen hölls bl.a. två olika föredrag om plånböcker med lite olika inriktning. Den första presentationen av Jonas Schnelli innehöll en hel del tekniska detaljer och kretsade huvudsakligen kring Jonas övertygelse att hela poängen med Bitcoin är att inte behöva lita på någon tredjepart.

Vi vet förstås att det kräver en del av användaren för att köra en egen, fullt validerande, nod. Vill du köra igång Bitcoin Core idag så krävs bl.a. att du har ordentligt med ledigt diskutrymme, en massa tid samt en bra internetuppkoppling för att ta dig igenom den initiala synkningen med nätverket. Här påpekar dock Jonas att när man väl har sin nod i synk så är resursanvändningen inte överväldigande och ger som exempel att Bitcoin Core då inte använder mer RAM än Slack.

Jonas går igenom några koncept som kan förenkla för användarna. Det ena är s.k. Hybrid SPV där noden till en början fungerar som en SPV-nod men under tiden laddar ner alla block för att till slut kunna agera som en full nod. Man kan också under tiden begränsa hur mycket CPU programmet får använda för att på det sättet ha en fullt användbar dator fram tills att synkningen är klar. För tekniska detaljer, läs diskussionen i Jonas pull request på GitHub.

En annan vision som Jonas har är en ”box” som vem som helst kan köpa och plugga in där hemma, utan teknisk kunskap. En sådan box skulle alltså vara en fullt validerande Bitcoin-nod och skulle kunna användas som backend för de plånböcker en person har på sin mobil, iPad etc. På det sättet kan mobilklienterna fortfarande vara lättviktiga men utan att du litar på någon annan än dig själv. Klicka nedan för att se hela Jonas presentation och kolla också gärna in Nicolas Doriers presentation senare på dagen som knyter an till olika sätt att göra det enklare att köra en fullnod.

Den andra presentationen med inriktning på plånböcker hölls av Patrícia Estevão och var mindre teknisk, med inriktning på UX och hur man kan göra en plånbok för Lightning Network utan att krångla till det för användarna, eller med Patricias ord: ”Preserving the mental model a user already has of a regular bitcoin wallet”. Patricia har gjort ett gediget forskningsarbete kring detta, som finns publicerat här: https://patestevao.gitbooks.io/lightning-network-ux-research/

I sin presentation går hon igenom de olika dialoger som en användare stöter på i en vanlig Bitcoinplånbok och jämför med hur detta kan/bör se ut i en plånbok med stöd för Lightning Network. Användaren har redan en ”mental modell” av en Bitcoinplånbok och man bör försöka behålla denna, vilket enligt Patricia inte är några större problem.

När det gäller att skicka betalningar så är förfarandet mycket likt en vanlig Bitcointransaktion, med skillnaden att man inte kan välja prioritet genom att ange olika stora transaktionsavgifter. Detsamma gäller för att ta emot betalningar, skillnaderna är minimala.

Den största frågan handlar nog om hur (eller om) man ska presentera konceptet med betalningskanaler för användaren. Patricia menar att det är oundvikligt att användaren kommer i kontakt med detta men att det inte ska vara en framträdande funktion. Istället är det något som t.ex. kan dyka upp som en sista utväg om ingen route till mottagaren hittas, eller som en avancerad funktion för de som önskar mer kontroll. Precis som att du med en vanlig Bitcoinklient inte väljer vilka noder programmet ska ansluta till är det inte heller något du bör behöva bry dig om för Lightning Network.

Hon avslutar med att påpeka att även om hennes exempel avser en plånbok som kan användas av icke-tekniska användare så är detta redan tillräckligt svårt med vanliga Bitcoinplånböcker och att det kan vara för tidigt. Det kan därmed finnas en poäng i att ännu inte lyfta fram superenkla gränssnitt utan att låta det finnas en liten barriär för vanliga användare tills tekniken mognat ytterligare. Se hela Patricias presentation nedan.

Och för den som är intresserad att se fler presentationer:

Blogg

Verifierbart schysst gambling

När Bitcoin började användas för gambling uppfanns också konceptet ”provably fair gaming”, ett sätt för spelaren att själv kunna verifiera att ett onlinekasino inte fuskar med tärningsslagen, kortlekarna etc. Med tanke på hur många som ansluter sig till konspirationsteorin(?) att kasinon beter sig oärligt och att man förlorar mer/oftare än man borde så är det förvånande att idén inte fått större genomslag.

Verifierbar gambling har egentligen ingenting med Bitcoin att göra men den kultur som innebär att man inte ska behöva lita på någon tredje part gjorde förmodligen att detta blev en stor grej just i Bitcoincommunityn.

Såhär funkar det

Ett traditionellt onlinekasino har en slumpgenerator, ofta mjukvara kombinerad med någon specifik hårdvara för att se till att talen som genereras verkligen är slumpmässiga och inte på något sätt kan förutses av spelaren. För den som är intresserad av hur fel det kan bli rekommenderas den här artikeln om ett av de första pokerrummen, som misslyckades med sin slumpgenerator på inte mindre än fyra olika sätt, vilket gjorde att hackers kunde förutse vilka kort som skulle komma.

Så det är alltså mycket viktigt att servern kan generera ett verkligt slumpmässigt tal. Detta utesluter dock inte att även spelaren kan få en del i processen. Nedan är ett exempel på hur verifierbart schysst slumpgenerering kan gå till. Låt oss anta att det här är ett enkelt tärningsspel.

  1. Kasinot genererar ett slumpmässigt tal T.
  2. Kasinot gör hash(T) och skickar dig resultatet innan spelet börjar (läs mer om hashfunktioner här).
  3. Du skapar ett eget tal, S, och skickar detta till kasinot.
  4. Du gör din satsning (t.ex. 1000 kronor på att tärningen kommer att visa 5).
  5. Resultatet av tärningsslaget räknas ut genom att göra hash(T, S), vilket sedan omvandlas till ett tal mellan 1 och 6 (m.h.a. modulus)
  6. Efter att ditt spel är klart så skickar servern talet T till dig. Du kontrollerar att hash(T) stämmer med vad kasinot skickade dig i steg 2.

Detta innebär alltså följande:

  • Kasinot kan inte modifiera dina chanser att vinna efter att du satsat. Rättare sagt, om de gör det så kan du verifiera att de fuskat genom att själv i steg 6 räkna ut hash(T, S) och se att resultatet blir ett annat.
  • Du kan inte i förväg räkna ut resultatet eftersom du bara har tillgång till hash(T), inte T.
  • Kasinot kan inte ge just dig specifika resultat, alltså om de t.ex. vet att du gillar talet 5 så kan de inte se till att talet 5 kommer mer sällan, eftersom resultatet av slumpgenereringen är beroende av talet S, som du själv väljer.

Det här är en lite förenklad variant av de algoritmer som brukar användas så om du vill ha tekniska detaljer kan du läsa mer här.

Spel på blockkedjan eller Lightning network

Ett av de första verifierbart schyssta Bitcoinspelen var Satoshi Dice, som blev så otroligt populärt att det under en period stod för mer än hälften av alla bitcointransaktioner. Det var ett nytt sätt att spela på, som inte krävde tillgång till någon hemsida, inloggning etc. utan kunde spelas endast genom att man skickade en betalning till en viss Bitcoinadress, som hade en förutbestämd vinstchans och vinststorlek. Vinsten kom tillbaka nästan omedelbart till den adress man skickat från. Fiffigt, men innebar en stor belastning på blockkedjan.

Med dagens storlek på transaktionsavgifter har spelet som väntat minskat i popularitet men nu har liknande spel börjat dyka upp på Lightning Network. Hos Lightning Spin snurras ett hjul när du skickar en Lightningbetalning. Med tanke på att Lightningbetalningar inte belastar blockkedjan så är det här extremt mycket mer skalbart än Satoshi Dice, men med liknande egenskaper.

OK, en liten disclaimer då. Precis som alla kasinospel så kommer du att gå back i längden om du sätter dig och spelar det här. Jag uppmuntrar ingen att spela bort sina bitcoins på detta utan vill bara visa upp det som ännu ett proof-of-concept för Lightning Network.

Blogg

Betalkoder och PayNyms

Bitcoin brukar kallas pseudonymt för att tydliggöra att systemet inte är helt anonymt men inte heller använder folks riktiga identiteter. Hur anonym man lyckas vara är mycket upp till en själv men att uppnå fullständig anonymitet är svårt.

Något av det första man får lära sig är att de Bitcoinadresser man använder för att ta emot betalningar inte ska återanvändas. De flesta plånböcker löser automatiskt detta åt dig så att du får en ny adress varje gång du vill ta emot en betalning. Det här funkar ju dock inte om du vill publicera en adress någonstans, t.ex. på din sajt, för att ta emot donationer. Eller om du då och då skickar betalningar till samma mottagare, och inte vill behöva be denne om en ny adress varje gång.

Betalkoder

2015 publicerades ett förslag (BIP 47) på något som skulle möjliggöra att ta emot många betalningar med samma ”adress” utan att för den sakens skull förlora något i form av anonymitet. Med s.k. payment codes, eller betalkoder, fås ungefär samma användarupplevelse som med vanliga Bitcoinadresser men utan att man öppet behöver visa alla att man gör en betalning till en viss adress (som kanske går att knyta till en viss person). I praktiken är inte en betalkod i sig en Bitcoinadress utan den som vill skicka en betalning kommer själv att generera en ny Bitcoinadress varje gång, något som är möjligt tack vare deterministiska plånböcker.

Det här är dock inget användaren ska behöva bry sig om, en betalkod kan visas upp i form av en QR-kod precis som en vanlig Bitcoinadress.

Plånböcker och PayNyms

Det finns några få plånböcker som har stöd för betalkoder och vi har testat Samourai Wallet för Android samt Billion för iPhone. Samourai Wallet har tagit konceptet med betalkoder ett steg längre i ett försök att öka användarvänligheten genom introduktionen av PayNyms, som är en unik grafisk representation av din betalkod samt en läsbar identifierare. Här är den PayNym som skapades åt mig i Samourai Wallet.

Klicka på bilden ovan så kommer du till den katalog av PayNyms som Samourai Wallet har lanserat på paynym.is, där du också kan hitta den QR-kod som en plånbok med stöd för betalkoder normalt sett använder för att initiera en betalning.

Test av betalning

I plånboken Billion (som har stöd betalkoder men inte känner till konceptet PayNyms) kan vi testa att göra en betalning genom att använda oss av QR-koden.

  

Upplevelsen är i princip identisk med betalning till en vanlig Bitcoinadress med den skillnaden att en extra liten transaktion måste göras första gången du vill skicka till en viss betalkod. Det innebär alltså att du har en engångskostnad, i form av en transaktionsavgift, för att börja skicka till en betalkod. Kommer du bara att skicka till denna mottagare en enda gång blir det alltså märkbart dyrare, men betalkoder är förstås tänkt just för att göra återkommande betalningar till samma mottagare, så oftast bör denna kostnad bli försumbar.

I Billion visas denna transaktion upp som ”Network fee – for private connection” och är något som plånboken skapade åt oss automatiskt.

Samourai Wallet är en ambitiös plånbok med stort fokus på just integritet och befinner sig än så länge i ett alpha-stadium så det återstår att se om fler hakar på initiativet med PayNyms när appen publicerats i skarpt läge.

Blogg

Bitcoins energiförbrukning

Bank for International Settlements, (centralbankernas samarbetsorganisation) kom nyligen ut med en kritisk rapport om Bitcoin och kryptovalutor. En av punkterna som tas upp som ett stort problem är Bitcoins energiförbrukning, villket inte är något nytt, du har säkert läst artiklarna om att Bitcoin använder lika mycket energi som Irland, eller liknande. Det låter ju som ett stort problem, så låt oss analysera det lite närmre.

Hur mycket energi använder Bitcoin?

Anledningen till att energi används i Bitcoinnätverket är att miners tävlar om nyskapade bitcoin samt transaktionsavgifter. Genom att generera ett block (vilket i snitt händer var 10:e minut) så kan man bli ägare till 12,5 splitter nya bitcoin, alltså för tillfället nånstans mellan en halv miljon och en miljon kronor. Varje miner är förstås beredd att lägga ut mer pengar så länge den totala kostnaden inte överstiger den förväntade intäkten.

Alltså, om en miner t.ex. har 0,1% av all beräkningskraft i nätverket så kan denne förvänta sig att tjäna 0,0125 bitcoin (för tillfället runt 700 kr) var 10:e minut. Om hela kostnaden vore elektricitet så skulle denna miner vara beredd att förbruka electricitet för 4200 kr i timmen, och hela nätverket därmed ca 4,2 miljoner kronor i timmen. Nu är inte det här hela sanningen för en miners kostnader består inte endast av elektricitet utan av inköpet av själva hårdvaran, kostnader för lokaler, underhåll mm. Pratar vi om stora mining-verksamheter så ingår här förmodligen ett antal anställda o.s.v. Och kom ihåg, det är den totala kostnaden som är intressant för en miner, det är den som måste jämföras med den förväntade bitcoinintäkten.

(Vi bortser också för enkelhets skulle från det faktum att en viss vinstmarginal kommer att krävas. Vinstmarginalen för att driva en miningverksamhet kommer att jämföras med andra potentiella sätt att investera de pengarna)

Jämförelse av ren kostnad

Till att börja med kan det vara intressant att jämföra den rena kostnaden med lite andra saker. Notera att principen vi använder för att ta reda på hur mycket miners är beredda att punga ut kan användas även för traditionell brytning av t.ex. guld. Tydligen bryts runt 3000 ton guld varje år och för 1 gram guld får man ca 365 kronor. På ett år innebär detta alltså en potentiell intäkt på 1 000 000 000 000 (1000 miljarder) kronor för alla guldbrytare och kostnaden de är beredda att ta borde alltså ligga i samma härad. För Bitcoin var alltså motsvarande siffra 4,2 miljoner kronor i timmen, vilket blir ca 37 000 000 000 (37 miljarder) kronor på ett år.

Något annat man kan titta på för att få en känsla för storleksordningen på de här kostnaderna är vad kontanthanteringen kostar samhället. Enligt en studie gjord för några år sedan kan det handla om över 1500 miljarder kronor per år bara i USA.

Inga av de här exemplen är förstås direkt jämförbara med varandra utan är tänkt att ge ett hum om huruvida 37 miljarder kronor om året för en global, digital, decentraliserad valuta och ett betalsystem är en acceptabel kostnad eller ej. Du har säkert redan listat ut vad undertecknad tycker.

Vad består kostnaden av?

Ok, så det där var rena kostnader, men vad består kostnaden av? När man oroar sig över Bitcoins elförbrukning handlar det kanske inte så mycket om att det är ett ”slöseri med pengar” utan att det är en potentiell miljöbov. Här blir det mer komplicerat.

En stor andel av de totala kostnaderna för en miningverksamhet är uppenbarligen elektricitet, säkerligen större än för de flesta andra verksamheter. Jag har inga bra siffror här och det är klurigt att analysera. Vill man jämföra med t.ex. ett företag så berättar inte de rena energikostnaderna hela sanningen eftersom t.ex. inköp av en produkt i sin tur döljer energiåtgång som krävdes för att skapa den produkten etc.

Sen kan man också ställa sig frågan vilken elektricitet som används. En hel del elektricitet går faktiskt till spillo i världen och Bitcoin är en ovanlig möjlighet att på ett enkelt sätt ta tillvara på den elektriciteten. Se nedanstående presentation av Andreas Antonopolous för en mer detaljerad förklaring av detta.

Finns bättre mining?

Vissa har försökt att hitta på varianter av Bitcoins proof-of-work-system där det arbete som utförs också skulle ha en positiv sidoeffekt, t.ex. Primecoin där arbetet består i att hitta nya primtal. Varje sådant här försök ändrar dock bara ekvationen för miners. Om det extra värdet som produceras går att sälja för X kronor så kommer miners att vara beredda att lägga ut X kronor mer på mining. Möjligtvis kan man hävda att det finns lägen där sidoeffekten inte är säljbar / direkt användbar, alltså att det inte finns någon marknad för det extra värde som produceras (exempelvis just primtalen), men det innebär i så fall sannolikt att detta värde är mycket litet i förhållande till den totala miningkostnaden.

Men proof-of-stake då?

Proof-of-stake är på samma sätt som proof-of-work ett sorts lotteri men där man istället för att använda ”arbete” som lottsedlar använder den befintliga valutan. Du låser alltså X antal coins för att ha chans att få ta del av nya coins. Samma princip som ovan gäller dock fortfarande för en ”miner”. Tänk dig att du kan få 1000 gratis kronor om du låser in 10 000 kronor i en liten låda i ett år. Du kommer förstås att jämföra detta med andra möjligheter att tjäna pengar på dina 10 000 för att avgöra om det är en bra idé. Kommer du fram till att detta är en bra affär så låser du in dina pengar.

Rent ekonomiskt är faktiskt även detta en kostnad, om än lite mer obskyr. Vad som ”slösas bort” i det här fallet är likviditet. För en ordentlig genomgång av detta i mer ekonomiska termer rekommenderas den här artikeln av Paul Sztorc. Att likviditet offras kan vi se som att andra projekt etc. som skulle kunna ha dragit nytta av dessa pengar nu inte kan göra det. Samhället går alltså miste om ekonomisk tillväxt och det är förstås svårt att specificera exakt vad denna förlust består av.

För att förstå varför en kostnad alltid uppstår, oavsett mining-algoritm, räcker det dock med ett enkelt tankeexperiment. Låt oss säga att det varje dag regnar ner en tusenlapp från himlen. Hur gör man för att bli den som lyckas få tag i den? I denna tävling kommer människor att vara beredda att spendera (lite mindre än) 1000 kronor per dag på kreativa sätt att få tag i tusenlappen (anställa människor, skapa maskiner som detekterar när en tusenlapp regnar ner etc.). Kostnaden för att introducera den här tusenlappen i ekonomin kommer alltså hur som helst att närma sig tusen kronor.

Sammanfattning

Kostnaden för Bitcoin är inte uppseendeväckande hög jämfört med t.ex. brytning av guld eller kostnader associerade med traditionella typer av pengar. Olika typer av kostnader har dock olika miljöpåverkan och en stor del av kostnaden för Bitcoin består onekligen av användande av elektricitet. Vilken miljöpåverkan detta har beror på hur elektriciteten framställs och en närmare analys skulle behövas av var miners finns och var de får sin elektricitet ifrån. Vi kan dock vara tämligen säkra på att Bitcoin är betydligt bättre för miljön än vad t.ex. brytning av guld är eftersom totalkostnaderna är så mycket lägre och just guldbrytning dessutom är smutsigt på en mängd olika sätt.

Det kan finnas bättre algoritmer än proof-of-work ur ett rent miljöperspektiv men det är viktigt att förstå att man inte kommer undan kostnaden, och det kan vara svårt att analysera exakt på vilka sätt denna kostnad påverkar samhället (miljöpåverkan, projekt som inte blir genomförda etc.).