Category Archives: Artiklar

Artiklar

Certifikat, ETF:er och terminskontrakt

Certifikat

I Sverige har vi sedan 2015 möjlighet att köpa ett Bitcoincertifikat på Stockholmsbörsen. Ett certifikat är ett värdepapper som oftast har för avsikt att avspegla priset hos en underliggande råvara, aktie eller liknande. Ibland är de konstruerade för att helt enkelt följa priset, ibland för att följa priset med en hävstång (t.ex. att certifikatets värde ökar fyrdubbelt om den underliggande tillgången dubblas i värde) och ibland för att gå ”tvärtemot” tillgången, så att du t.ex. kan tjäna pengar på att priset på olja sjunker. Det Bitcoincertifikat som handlas på Stockholmsbörsen är dock enkelt, det ska helt enkelt följa bitcoins värde, och är därför ett alternativ till att köpa riktiga bitcoin för investerare.

Rent praktiskt så kommer du ju inte åt några bitcoin när du äger ett certifikat men man kan ändå ställa sig frågan om det faktiskt finns några bitcoin ”där bakom” när du handlar ett certifikat. I fallet med Bitcoin XBT så uttrycker sig XBT Provider såhär:

Även om Emittenten inte är skyldig att göra detta, har Emittenten ingått avtal med medlemmar i Koncernen för att säkerställa att dess förpliktelser avseende Certifikat är kontinuerligt och effektivt hedgade

I sitt Fact Sheet skriver de också:

We buy bitcoin for all money we receive through the sale of certificates which ensures that we are always 100% hedged. This means that our assets (as well as liabilities to Certificate-holders) follow the price of bitcoin.The certificates are guaranteed by Global Advisors (Jersey) Limited.

Alltså, företaget behöver egentligen inte hålla några bitcoin men de säger att ändå gör det till 100% och att de dessutom har avtal med en garant som ska säkerställa att alla certifikatinnehavare ska kunna få tillbaka pengar motsvarande bitcoinvärdet, om XBT Provider av någon anledning inte skulle kunna det.

Så, om de agerar som de påstår, innebär det att det faktiskt finns bitcoin som täcker upp certifikaten och att du när du köper ett certifikat kommer att påverka marknaden på i princip samma sätt som om du köpte riktiga bitcoin.

ETF:er

I USA finns just nu flera pågående ansökningar om att skapa en ETF (”Exchange Traded Fund”), d.v.s. en börshandlad fond, baserad på bitcoin. En ETF skiljer sig lite från de certifikat (också kallad ETN, ”Exchange Traded Note”) som beskrevs ovan i vilka krav som ställs. ETF:er i USA är strikt reglerade av SEC (”Securities and Exchange Commission”) och Investopedia förklarar produkten såhär:

The main difference is under the hood. When you invest in an ETF, you are investing into a fund that holds the asset it tracks. That asset may be stocks, bonds, gold or other commodities, or futures contracts.

Och såhär:

Shareholders do not directly own or have any direct claim to the underlying investments in the fund; rather they indirectly own these assets. ETF shareholders are entitled to a proportion of the profits, such as earned interest or dividends paid, and they may get a residual value in case the fund is liquidated.

Alltså, även om du fortfarande inte faktiskt har rätt till den underliggande råvaran (du kan inte be fonden att få ut dina bitcoin) så har du laglig rätt till en del av fonden, och den har förbundit sig att äga den underliggande tillgången. Så, ETF:er bör vara lite tryggare för investeraren och många tror att när en Bitcoin-ETF till slut blir godkänd så kommer många större investerare att för första gången våga ge sig in och investera i Bitcoin.

Den mest kända planerade ETF:en är den som bröderna Winklevoss står bakom. Tvillingarna började arbeta med denna redan 2013 och fick ett nekande beslut av SEC 2017 efter många fördröjningar och uppskjutningar. Nyligen kom avslag igen, på ett nytt försök att få igenom ETF:en, och enligt SEC handlar det bl.a. om att skydda investerarna och en oro för att bitcoins kurs kan manipuleras eftersom mycket av handeln sker på oreglerade marknader.

Terminskontrakt

I slutet av förra året lanserades en annan typ av börshandlad Bitcoinprodukt av CBOE (och senare även CME), nämligen terminskontrakt eller ”futures”. Ett terminskontrakt är en överenskommelse om att köpa/sälja en tillgång till ett bestämt pris vid ett specifikt tillfälle i framtiden. Poängen med detta är att det kan finnas köpare som vill skydda sig mot att priserna kommer att gå upp (jag kommer att behöva köpa socker i augusti och vill försäkra mig om att jag har råd) och säljare som vill skydda sig mot att priserna går ned. Om priset har gått upp när man når datumet så kommer köparen att tjäna på det eftersom denne då i teorin skulle kunna köpa tillgången till överenskommet pris och sedan direkt sälja den dyrare på marknaden.

Eftersom det på dagens finansmarknader sällan handlar om något så konkret som att köparen faktiskt behöver socker så kan man därmed förenkla det här ytterligare och låta köparen och säljaren betala varandra mellanskillnaden istället för att någonsin röra vid något fysiskt socker. Ett sådant kontrakt kallas för ”cash settled” och är just vad Bitcoinkontraktet är. Handeln med detta kontrakt hanterar alltså överhuvudtaget inte några bitcoin utan är snarare en sorts bettingmarknad för vad priset på bitcoin kommer att ligga på i framtiden.

Introduktionen av terminskontrakt ledde till ett antal nya ansökningar om Bitcoin-ETF:er, nu baserade på dessa terminskontrakt istället för på fysiska bitcoin. Anledningen var förstås att SEC:s argument om oreglerade handelsplatser inte borde kunna gälla för dessa kontrakt eftersom de bara handlas på reglerade, amerikanska börser. Detta räckte dock inte för att övertyga SEC utan de oroade sig nu istället bl.a. för att de underliggande kontrakten inte var tillräckligt likvida.

Sugar

Status

Så vad händer nu? Det verkar återigen vara mer fokus på ETF:er med faktiska bitcoin som underliggande tillgång och den ansökan som fått mest uppmärksamhet är en fond som är ett samarbete mellan VanEck och SolidX och är tänkt att handlas på CBOE (samma börs där man nu kan handla terminskontrakt). Det finns några saker som talar för den här ETF:en.

  • CBOE har tidigare framgång med Bitcoinprodukter (terminskontrakten)
  • VanEck är en jätte i ETF-världen och var bl.a. först med en ETF för guld
  • Fonden riktar sig specifikt mot institutioner och rika investerare genom att genom att varje fondandel motsvarar hela 25 bitcoin (vilket kan ändra inställningen till hur mycket investerarna måste ”skyddas”)

SEC har också förslag på att förenkla reglerna kring ETF:er vilket eventuellt kan öka chanserna ytterligare.

Senaste utvecklingen angående ETF:en är att beslutet har skjutits upp till 30:e september.

 

Artiklar Nyheter

Europeiska centralbanken om Bitcoin

I veckan publicerade Europeiska centralbanken (ECB) en rapport om virtuella valutor som huvudsakligen innehåller två fallstudier varav Bitcoin är den ena (och Seconds Lifes Linden dollar den andra). Det första som bör påpekas är att distinktionen mellan ”virtuella” valutor och ”riktiga” valutor är något olycklig. Definitionen av en virtuell valuta enligt ECB  är “a type of unregulated, digital money, which is issued and usually controlled by its developers, and used and accepted among the members of a specific virtual community”. Definitionen av ”riktiga” pengar ges tyvärr aldrig men man skulle kunna hävda att Bitcoin inte passar speciellt bra in ens i deras egen definition av virtuella pengar, vilket de faktiskt själva snuddar vid senare i rapporten.

Although Bitcoin is a virtual currency scheme, it has certain innovations that make its use more similar to conventional money

Bortsett från detta är det en bra rapport som ger en korrekt och opartisk (åtminstone för att komma från en centralbank) bild av Bitcoin. Rapporten börjar med en introduktion till virtuella valutor och pengar i allmänhet och där kan vi bl.a. läsa följande uppmuntrande mening:

These schemes can have positive aspects if they contribute to financial innovation and provide additional payment alternatives to consumers.

I nästa kapitel fördjupas synen på virtuella valutor och de delas upp i tre kategorier baserat på hur de interagerar med ”riktiga” valutor och ekonomier. Stängda virtuella valutor är de som endast används inne i t.ex. ett spel, såsom World of Warcraft Gold. Virtuella valutor med enkelriktat flöde är valutor som går att köpa för vanliga pengar men som i regel inte går att växla tillbaka, vilket gäller t.ex. Facebook credits. Slutligen är virtuella valutor med dubbelriktat flöde de valutor som kan växlas både fram och tillbaka med vanliga pengar och som kan användas i både virtuella och verkliga ekonomier.

Man noterar också att de virtuella valutorna inte kan sorteras in under det som i EU:s direktiv (och svensk lag) kallas för elektroniska pengar.

I en del av rapporten som handlar om säkerhet och negativ press försvaras Bitcoin genom att jämföras med kontanter.

However, practically identical problems can also occur when using cash, thus Bitcoin can be considered to be another variety of cash, i.e. digital cash. Cash can be used for drug dealing and money laundering too; cash can also be stolen, not from a digital wallet, but from a physical one; and cash can also be used for tax evasion purposes.

Tyvärr avslutas kapitlet om Bitcoin med ett onödigt långt resonemang om anklagelser att Bitcoin skulle vara ett Ponzibedrägeri samt att det lider av informationsassymetri eftersom det är komplext (något som givetvis kan hävdas om det mesta av den teknologi vi använder idag). Man missar också att nämna att det numera finns gott om alternativ till att lagra sina bitcoins på sin egen dator med de risker det innebär.

Resten av rapporten fokuserar på olika risker med dessa virtuella valutor, såsom påverkan på prisstabilitet och finansiell stabilitet, bristen på regleringar samt påverkan på centralbankernas rykte. Inga uppseendeväckande slutsatser dras, överlag anser man att utbredningen än så länge är såpass låg att valutorna inte har någon större påverkan. En intressant sak att notera är att de nämner att ”the issue of Bitcoin’s legal framework has been raised in the European Commission’s Payments Committee”. Vi ser fram emot att höra mer från dem.

Artiklar

Bitcoin – De första fem frågorna

Nedanstående är en översättning och till viss del omskrivning av artikeln Bitcoin – The First Five Questions som publicerades av Erik Voorhees på BitInstants blogg. Den är tänkt att fungera som en introduktion till Bitcoin för journalister eller andra intresserade.

 

1. Vad är Bitcoin? Hur länge har det funnits? Hur utbrett är användandet?

Bitcoin är två saker som delar namn: 1) ett betalsystem och 2) en valuta. Du använder betalsystemet Bitcoin för att skicka bitcoins (valutan) från ett konto till ett annat. Överföringen är i princip omedelbar, utan någon obligatorisk avgift, fungerar över hela världen och är privat.

  1. Betalsystemet i sig är revolutionerande – inget liknande har tidigare funnits. Systemet är decentraliserat så det finns ingen ”serverpark” och inget företag som kontrollerar systemet och betalningarna. Överföringarna sker ”peer to peer”, precis som vid fildelning. För att använda systemet kan du antingen ladda ned klientmjukvara (som körs på din egen dator och lagrar pengarna lokalt) eller så kan du använda en eWallet, d.v.s en sajt som drivs av en tredje part som håller pengarna åt dig (enklare men innebär en risk om denna tredje part inte är tillförlitlig).
  2. Valutaenheten som används i betalsystemet har ett marknadvärde baserat helt och hållet på utbud och efterfrågan. För tillfället är en bitcoin värd ca 80 svenska kronor och det finns några dussin växlingssajter runtom i världen som gör det möjligt att konvertera pengar mellan ”vanliga” valutor och bitcoins. Valutaenheten kan delas ner till 8 decimaler (så du kan skicka någon 0.00000001 bitcoins). Det finns just nu drygt 10 miljoner existerande bitcoins (oktober 2012) och det kommer aldrig att finnas mer än 21 miljoner. Nya bitcoins genereras i block om 50 bitcoins var tionde minut och denna siffra halveras var 4:e år (vilket leder till gränsen på 21 miljoner bitcoins).

Hur utbrett är användandet? Det finns någonstans mellan 100 000 och 1 000 000 användare i världen varav vissa använder Bitcoin ofta och andra mer sällan. Bitcoins till ett värde av tiotals miljoner kronor överförs varje dag men det är omöjligt att säga i vilket syfte. De senaste 24 timmarna gjordes ca 30 000 transaktioner, eller mer än 1000 transaktioner i timmen. Bitcoins växlas fram och tillbaks med vanliga valutor till en volym av några miljoner kronor varje dag. Användandet ökar snabbt världen över, en graf över antal transaktioner per dag finns här och mer ekonomisk statistik finns på bitcoinwatch.com.

 

2. Vilka är de stora fördelarna med Bitcoin?  Hur skiljer sig Bitcoin från andra internationella betalsystem som PayPal?

Bland fördelarna finns:

  1. Mycket låga avgifter, ofta helt avgiftsfria överföringar.
  2. Omedelbara överföringar dygnet runt alla dagar i veckan (vid överföringar av större summor kan man vilja vänta upp till någon timme för att försäkra sig om att nätverket ”bekräftat” transaktionen fullständigt).
  3. Fungerar globalt, utan restriktioner.
  4. Gör det möjligt att lagra och överföra värde utan motpartsrisk (alltså utan att du behöver lita på någon annan).
  5. Skyddar mot monetär inflation.
  6. Belopp av vilken storlek som helst kan överföras.
  7. Ingen risk för s.k. chargebacks (när t.ex. en handlare tar emot en kortbetalning som senare dras tillbaka).
  8. Möjlighet att gå runt valutaregleringar, t.ex. för att föra ut pengar från Kina eller Argentina.
  9. Vem som helst kan ta emot eller skicka bitcoins.
  10. Öppen källkod. Vem som helst kan modifiera och förbättra mjukvaran.

Hur skiljer sig detta från PayPal? PayPal delar inte någon av ovanstående fördelar, möjligtvis med undantag för nummer 2. Det är viktigt att förstå att PayPal bara är ett betalsystem för en vanlig valuta som amerikanska dollar och använder den traditionella bankvärldens infrastruktur. Bitcoin är ett helt eget betalsystem med sin egen valutaenhet och helt separat från den traditionella bankvärldens infrastruktur.

 

3. Vilka är de stora nackdelarna med Bitcoin?  Finns det  säkerhetsproblem?

Bland nackdelarna finns:

  1. Brant inlärningskurva
  2. Kräver personligt ansvar (om du raderar din plånbok utan att ha en säkerhetskopia så är dina pengar borta).
  3. Värdet fluktuerar och är ganska instabilt (ingen garanti att priserna imorgon är samma som idag).

Angående säkerhetsproblem – detta är en viktig punkt. Inget av de ”hack” eller intrång man kunnat läsa om har handlat om själva Bitcoin utan om diverse företag och individer som inte säkrat sina system tillräckligt. Om en bank lämnar sina dörrar öppna och kassavalvet olåst under natten så kommer med säkerhet en stöld att ske. Det betyder inte att den svenska kronan har ”hackats” eller att det finns ett generellt problem med banken som institution utan bara att en specifik bank klantade till det. Detsamma gäller för Bitcoin.

Uppriktigt sagt så är det väldigt lätt att förlora sina bitcoins om man inte är försiktig men också ganska lätt att säkra dem om man bara är lite försiktig och eftertänksam. Om du väljer att själv hantera dina bitcoins så kräver det ett stort mått personligt ansvar. Eftersom det inte finns något företag bakom Bitcoin finns det inte heller någon support att ringa (detsamma gäller t.ex. för kontanter eller guld, om du tappar bort dem är de borta). Dock kan du förstås precis som med kontanter eller guld låta någon du litar på förvara dem åt dig och därmed lägga över en del av ansvaret på dem.

 

4.  Används Bitcoin ofta för illegala transaktioner?  Är det, som det har beskrivits, brottslingarnas valuta?

Bitcoin, som vilka andra pengar som helst, kan användas för illegala transaktioner. P.g.a. Bitcoins privata natur så är det omöjligt att veta i vilken utsträckning det används för sådana ändamål (precis som vi inte kan veta exakt hur mycket kontanter som används i illegal verksamhet).

Media har troligtvis beskrivit Bitcoin som brottslingarnas valuta A) eftersom de inte förstått hur det fungerar och B) eftersom brott skapar bra nyhetsrubriker. Bitcoin är en mycket kraftfull teknologi (som eld, bilar eller internet) and därmed finns också vissa risker. Det kan användas i goda eller mindre goda syften – Bitcoin i sig tar inget moraliskt ställningstagande utan är bara ett verktyg. Eftersom det är ett fantastiskt användbart verktyg så kommer alla typer av människor att vilja använda det, i vilket syfte det än må vara.

Inom den närmsta framtiden kommer dock med största sannolikhet kontanter att fortsätta vara brottslingarnas favoritpengar.

 

5. Hur ser framtiden ut för Bitcoin och andra digital valutor?

Först är det viktigt att poängtera att de flesta ”digitala valutor” inte alls är digitala valutor eftersom de är knutna till vanliga valutor. Krediter på ditt PayPal-konto är uppbackat av amerikanska dollar; de är inte en egen valuta i sig. Andra digitala valutor som Facebook credits kan skapas från ingenting utan några begränsningar så dess värde ligger helt i Facebooks händer (detsamma gäller förstås vanliga fiatpengar och där ligger makten normalt hos en centralbank – men alltså inte för Bitcoin).

Bitcoin är alltså vad man skulle kunna kalla den första riktiga digitala valutan. Det är en begränsad, digital vara med egenskaper som gör den perfekt för att användas som pengar, och därför används den också just så.

När världen börjar inse nyttan med en riktig, digital valuta så kommer den att användas på mängder av olika sätt. Den kommer att vara lika självklar som e-post (och av precis samma anledning – e-post tog ned kostnaden för skriftlig kommunikation till nära noll och Bitcoin gör detsamma för överföring av pengar). Det finns ingen anledning att det ska kosta hundra kronor att göra en internationell överföring av pengar mellan två människor. Bankerna skickar lite siffror – varför ska detta kosta hundra kronor och ta tre dagar? Med Bitcoin finns äntligen ett riktigt alternativ.

Bitcoin är en innovation och människor kommer att se tillbaka och tänka att det var en självklar och viktig utveckling, precis som vi ser tillbaka på internets uppkomst idag. Och precis som med internet så kommer Bitcoin att förändra sättet som människor interagerar och gör affärer världen över. Men, det är en process som tar flera (kanske många) år och den har precis börjat.

 

Artiklar Nyheter

Artikel från Reuters

Nyhetsbyrån Reuters publicerade igår en relativt lång och klart läsvärd artikel om Bitcoin. Skribenten Naomi O’Leary gjorde sin research bl.a. med hjälp av forumet på bitcointalk.org.

Bitcoin, the City traders’ anarchic new toy
Factbox – What is Bitcoin – currency or con?

Eftersom Reuters är en av världens största nyhetsbyråer fick detta genomslag i form av artiklar på en mängd nyhetssajter världen över. Här är några exempel:

Bitcoin, the City traders’ anarchic new toy [msnbc.com]
Bitcoin: digital currency attracts financial traders [The Sydney Morning Herald]
Bitcoin: digital currency attracts financial traders [The Age]
Bitcoin, the financial traders’ anarchic new toy [Yahoo Finance]
British Traders Have Discovered BitCoin [Business Insider]
Bitcoin: a digital currency loved by geeks, scammers, forex traders [The Vancouver Sun]

Artiklar Bitcoin.se

Introduktion till mining

Nu finns en kort introduktion till mining här: Hur skapar man bitcoins? Är du intresserad av att läsa mer om mining? Berätta på forumet om vad du vill se.

Artiklar

Kort omnämnande i Ny Teknik

Ny Teknik skriver idag om Flattr som grundades av Peter Sunde (mer känd som en av personerna bakom Pirate Bay). Flattr är en tjänst för att enkelt och snabbt donera småbelopp till sajter man gillar.

Användare fyller på ett Flattr-konto och väljer totalbelopp att donera per månad, två till 100 euro. Beloppet fördelas automatiskt i slutet av månaden bland sajter som användaren ”flattrar” genom att klicka på en Flattr-knapp på sajten. Det går också att välja ut sajter som får pengar varje månad.

Bitcoin omnämns i artikeln eftersom det finns en liknande tjänst som använder sig av Bitcoin, nämligen Youtipit. Kolla gärna in på deras sajt, idén är ungefär densamma.