ICO:er och galna investeringar

Bakgrund

Du har säkert hört talas om dem vid det här laget, ICO:er, eller Initial Coin Offerings.  Namnet anspelar på IPO, Initial Public Offering, alltså när ett företag vid en börsintroduktion gör sina aktier tillgängliga för allmänheten.

Bland de första ICO:erna fanns Ethereum som 2014 lyckades få in 18,4 miljoner dollar genom att sälja 50 miljoner ether (ca hälften av alla ether som nu existerar). Det kan låta som mycket pengar men var trots allt kanske inte helt orimligt eftersom det var ett ambitiöst projekt som flera välkända namn inom kryptovärlden låg bakom och som kom i en tid när bitcoin samtidigt började få rejält med uppmärksamhet. Även om inte ether marknadsfördes som en valuta så var det ändå tydligt att det skulle bli en resurs med stor efterfrågan om projektet lyckades p.g.a. dess användning som ”bränsle” till smarta kontrakt.

 

The DAO

Två år senare kan man dock se tecken på att det här med ICO:er börjar spåra ur. Det numera ökända projektet The DAO lyckades samla in 150 miljoner dollar, alltså tio gånger så mycket som Ethereum samlade in. The DAO var ett försök till en decentraliserad autonom organisation (DAO), alltså en organisation där beslut skulle tas utan att någon auktoritet hade någon speciell makt. De tokens som gavs ut vid ICO:n representerade en ägarandel i organisationen och gav dig röstandelar (för att avgöra vad som skulle investeras i) samt rätt till utdelning på de investeringar som gjordes.

Man kan alltså säga att The DAO var ett företag som direkt vid lanseringen värderades av investerarna till över 1 miljard kronor. Ett företag som byggde på ett helt nytt koncept och vars hela struktur var beroende av en plattform som i sin tur var ett helt nytt koncept och hade startats bara 2 år tidigare (Ethereum). Hela 14% av alla ether som existerade stoppades in i DAO-projektet! Det är förstås lätt att vara efterklok men de potentiella riskerna här var enorma.

Sättet som The DAO kraschade på var genom buggar i de smarta kontrakt som dikterade hur The DAO fungerade. Ca en tredjedel av de ether som investerats hamnade i tjuvarnas händer och detta gav upphov till en stor debatt i Ethereums community om huruvida man skulle modifiera Ethereum i sig för att återta de förlorade pengarna. I slutänden var det också just detta som hände och de som inte höll med om beslutet fortsatte på en egen förgrening av Ethereum som nu går under namnet Ethereum Classic.

 

Den stora ICO-vågen

Med tiden får fler och fler upp ögonen för möjligheten att finansiera sitt projekt med en ICO. Det verkar ju gå att få finansiering till sitt projekt på ett betydligt snabbare och enklare sätt än genom traditionella finansieringsalternativ och granskningen av projekten i den här världen är nästan obefintlig i jämförelse.  Många av projekten har ambitioner att göra något bra men mängden pengar de lyckas samla in här jämfört med att gå den traditionella vägen bör ändå få varningsklockor att ringa. Alltså, även i projekt som är legitima och ärliga är det något som är skevt i hur mycket pengar de lyckas samla in.

The DAO får räknas till de projekten som har goda avsikter men blir extremt övervärderade. Det fanns en vision och det var också tydligt hur de tokens som gavs ut potentiellt sett kunde bli värdefulla om projektet lyckades, eftersom dessa tokens hade en central del i hur organisationen skulle drivas.

Parallellt med de legitima projekten finns dock rena bluffprojekt där man försöker locka till sig folks pengar utan att ha någon produkt eller plan överhuvudtaget. Wall Street Journal gjorde nyligen en genomgång av 1450 ICO:er sedan 2014 och fann att det i 18% av fallen fanns tydliga indikationer på rent lurendrejeri. Över 1 miljard dollar har totalt stoppats in i dessa 271 projekt.

Det finns också exempel där själva produkten eller tjänsten är legitim men där den token som investerarna får inte har någon egentlig koppling till projektet. Här blir det istället en form av crowdfunding där man inte kan förvänta sig att få något tillbaka.

 

Att tänka på

Om du tänker gå in med pengar i en ICO så bör du förstås först och främst ta ställning till precis samma frågor som du skulle göra om du analyserade ett vanligt företag som ska ta in kapital. Vem står bakom detta? Vad är deras referenser? Hur ser affärsplanen ut? Hur ska de tjäna pengar och verkar kalkylen rimlig? Och kom ihåg: det räcker inte att det är ett bra projekt, du måste också kunna gå in till ett bra pris. Många verkar hoppa över den delen av analysen och helt enkelt tänka ”coolt projekt, jag investerar” oavsett priset.

Utöver detta finns det dock för ICO:er en annan fråga som är ytterst viktig, nämligen vad du faktiskt får för pengarna du stoppar in. I en vanlig IPO vet du att du får aktier, vilket innebär en ägarandel i företaget. I en ICO får du istället en token, som kan vara allt från motsvarigheten till en aktie till något helt värdelöst. Så, några ytterligare frågor du bör ställa dig.

  • Vad kan jag göra med min token? Har den något användningsområde, ger den mig utdelning etc.?
  • Vad finns för garantier för att dessa löften infrias? Hur ser det ut rent legalt?
  • Hur många tokens kommer att skapas?
  • Hur vet jag att det inte kommer att skapas fler?

Om du gjort denna analys och fortfarande kommer fram till att det är en bra idé, så för all del, kör på!

 

Kom in på vårt forum för att diskutera artikeln