Perspektiv

Ingen har väl missat nyheterna om Bitcoin i Kina. Även om uttalandena varit ganska svårtolkade så är det i alla fall tydligt att handeln i Kina minskat avsevärt, vilket förstås inte är konstigt eftersom t.ex. BTC China tvingades meddela att de inte kan ta emot insättningar i Yuan. Så var det alltså dags för en Bitcoinkrasch igen. Det är inte första gången det händer så det kan vara bra att sätta kursraset i lite perspektiv. Den första kraschen jag upplevde var 2011 när priset rusade upp till över 30 dollar för att sedan tvärvända och efter några månader vara nere på 5 dollar igen.

Nu var det många som var övertygade om att Bitcoinexperimentet var slut, ”So that’s the end of Bitcoin then” skrev t.ex. Forbes och det var bara en av många liknande rubriker. Men uppmärksamheten som Bitcoin hade fått gjorde att företag började växa fram, företag som BitPay och BitInstant etablerade sig under den här tiden då det var ganska så tyst i media. Under hela 2012 var det egentligen ganska lugnt, men det började surras igen i slutet av året när WordPress meddelade att de accepterar Bitcoin.

Nästa boom kom i april 2013 och det skrevs bl.a. om krisen på Cypern och om Bitcoinbankomater. Från en topp på dryga 250 dollar lade sig sedan bitcoin tillrätta runt 100 dollar.

Vid varje sådan här krasch börjar folk att tvivla och det spekuleras i om det egentligen finns någon framtid för Bitcoin. Vad som är viktigt att fundera över är vad som egentligen har förändrats. I det här läget fanns precis samma förutsättningar som funnits innan kvar efter kraschen. Bitcoin gjorde fortfarande det möjligt att snabbt föra över pengar, direkt från person till person, tvärsöver världen, på några sekunder. Bitcoin kunde fortfarande utmana de lite för tröga och lite för dyra traditionella metoderna för att överföra pengar. Skillnaden nu jämfört med 2011 var att betydligt fler kände till valutan och att en mängd företag som endast fokuserade på Bitcoin hade växt fram.

Och så kom då nästa rusning och krasch (men lägg märke till att ”kraschen” är betydligt mer utdragen den här gången):

Så vad har förändrats den här gången? Ja de grundläggande förutsättningarna är fortfarande de samma men nu ser vi på allvar att Bitcoin börjar accepteras ute i handeln. I Sverige där det tidigare varit ganska segt så har nyheterna om ställen som accepterar Bitcoin fått utrymme i dagspressen. Den andra skillnaden är att vi hör uttalanden från officiellt håll i olika länder om synen på Bitcoin. Det är förstås jättebra för Bitcoin att det tydliggörs vad som gäller angående t.ex. tillstånd för valutahandlare, moms och skatter mm. Ju mer dessa saker tydliggörs desto fler vågar ge sig in och vara med.

Det negativa då? Jo ett land, Kina, verkar göra det mycket svårt för folk att handla med bitcoin. Kom nu ihåg att det här är ett land som blockerar Facebook, Twitter, YouTube och mycket annat för sin befolkning. Det är ingen demokrati vi talar om och det är knappast någon fingervisning om hur demokratiska länder ser på Bitcoin. I de flesta länder pratas det mycket om var bitcoin hör hemma i existerande lagar och regleringar, vilket är förståligt när en helt ny teknologi dyker upp, men det pratas inte om att förbjuda Bitcoin.

Alltså, inget fundamentalt har förändrats den här gången heller, men mängder av nya människor känner till Bitcoin, fler stora aktörer intresserar sig och Bitcoinföretag får investeringar i hundramiljonersklassen. Det är därför svårt att ta artiklar på allvar som precis som efter kraschen 2011 uttrycker sig såhär:

The electronic pseudocurrency has had a good run. Ideologues, speculators and scammers enjoyed the fun while it lasted. But now that the authorities are taking notice, the price has much further to fall.

3 Kommentarer

  • Jonas Lihnell
    22 december, 2013 - 09:04 | Permalänk

    Bitcoin har potential att ersätta andra betalsystem som arbetar globalt och som idag gör vinst på att vara mellanhand. Att folk tror på en framtid för bitcoin är inte oväntat och anledningen till att vi kontinuerligt hamnar is dessa ”bubblor” är för att folk överskattar hur snabbt det kommer att bli allmänt accepterat. Med tanke på att dem närmaste jämförelserna vi kan göra som har en liknande historik är andra protokoll för kommunikation, så som telefoni, internet och liknande så är det inte helt oväntat att det skulle gå otroligt snabbt men det sagt är bitcoin unik i egenskap av valuta och miljön och omständigheterna som den växer upp under är inte identiska till den som fanns för telefoni och internet. Krascherna (som egentligen bara är rättelser) följer sig naturligt när när folk tror på den potential som bitcoin har, vilket i stort sett alla jag pratat med som inte varit politiker eller ekonomer gör.

  • 22 december, 2013 - 16:22 | Permalänk

    En ”bubbla” i Bitcoin-världen är inte detsamma som en ”bubbla” i världarna där statsstyrda valutor existerar.

    En kollaps för USD eller SEK skulle ge mycket större konsekvenser för att de är bundna till stater som manipulerar dem för sin egen kortsiktiga vinnings skull.

    Faller en sådan valuta så uppdagas pyramidspelet som speglar sig i inflation och statsskuld. Valutan upphör och ersätts med en ny och en massa ekonomiska åtgärder på det. Det hela börjar om igen. Nytt namn och nya förutsättningar – om andra stater accepterar det utan att känna sig bedragna.

    Bitcoin försvinner inte så länge som folk använder det. Skulle nu folk lämna Bitcoin i massor så försvinner inte systemet. Folk skulle kunna återanvända Bitcoinen igen när allt har blivit stabilt igen.

  • Alexander Bottema
    25 december, 2013 - 05:02 | Permalänk

    DN verkar hata Bitcoin. Denna DN-ledare kom idag (25:e december).
    Det är tidningen själv som står som avsändare, så man kan ju ana att det är Wolodarski m fl som avskyr Bitcoin och associerar det med mestadels all ondska i världen. DN ser Bitcoin som något ”kriminellt” precis som fildelningen Kazaa och hoppas Bitcoin ska bli ersatt av något helt annat (Skype använde samma teknologi som Kazaa). De listar upp de klassiska elementen: Barnporr, knark, lönnmord, skattefusk, terrorism. Intressant nog har nog inget dokumenterat skett av detta (förutom knark, men det blev ju nedstängt), utan betraktar detta som ”möjigheter”.

    En annan intressant sak som DN attackerar Bitcoin på är att det skulle kunna stjälpa ett lands penningpolitik (eftersom det omöjliggör pengatryckning/quantitive easing). Wolodarski verkar som sagt vara en sådan som vill att centralbanker ska kunna ha ett sådant penningpolitiskt medel till sitt förfogande.

    Wolodarski får naturligtvis tycka som han vill, men ponera att Internet inte var uppfunnet. Och Internet byggdes ju nerifrån och upp (nätverk som sammankopplas till större nätverk). Alla dessa argument som DN tar upp skulle kunna appliceras här också, alltså: oanade möjligheter för barnporr, knark, prostitution, terrorism och lönnmord. Skattefusk och ett lands penningpolitik hamnar kanske utanför. Inget konstigt alls, bara att en kniv kan användas till flera saker.

    Så de positiva sidorna för Bitcoin som DN helt valt att utesluta:

    1. Mikrobetalningar och tillhörande infrastruktur så att till och med nättidningen DN ska kunna ta betalt för sina online-nyheter. (Är det inte så att hela tidningsbranschen har problem med sin finansiering?)

    2. Låta migrantarbetare att skicka pengar hem till sina familjer utan att behöva betala 10% i avgifter och vänta 3 bankdagar.

    3. Få småhandlare/restauranger att minska sina avgifter (VISA/Mastercard). Jag vet att några restauranger betalar 1.7% med 750 kr i månadsavgift + en liten fast kostnad per transaktion.

    4. Till och med Bank of America / Merill Lynch noterade att Bitcoin kunde bli ett fantastiskt effektivt betalningsnätverk. Dessa 3 bankdagar drabbar ju också bankerna själva (sinsemellan).

    5. Bitcoin underlättar internationell handel. Problemet med dollarn (eller vilken annan nationell valuta) som världsvaluta är att det premierar underskott i bytesbalansen, då ett land behöver snabbt få ut sin valuta utanför sitt egna lands gränser för att bibehålla nödvändig likviditet och velocitet för resten av världen. (Se t ex här: List of countries by net exports (CIA World Factbook) och notera plats 191 i listan.)
    Det enklaste sättet att åstadkomma det är att importera mer (betala i dollar) och exportera mindre, alltså en negativ bytesbalans. Dessutom så är det lätt att anklaga länder sinsemellan att manipulera sin valuta till andras nackdel, vilket lätt leder till konflikter. Bitcoin, som ej är politiskt manipulerbar, skulle kunna vara ett perfekt kontrakt för handel mellan länder och skulle undvika det som i dagligt tal kallas ”currency wars”. I någon mening skulle Bitcoin bli den moderna ersättningen av IMFs SDRs (Special Drawing Rights).

    6. Afrika. Idag använder t ex den större delen av befolkningen i Kenya ett system som heter M-Pesa. Kortfattat kan man säga att det möjliggör mobiltelefonen som en elektronisk plånbok. Bankerna är inte inblandade, men problemet med M-Pesa är att varje by har sin egen ”M-Pesa”, vilket gör det komplicerat att skicka pengar mellan byarna. Detta löses idag med dubbla SIM-kort så att man har dubbla M-Pesa system i sin mobiltelefon. Det finns entreprenörer på plats som börjar införa Bitcoin som en slags inter-M-Pesa. Det är lätt att se att hela kontinenten Afrika har en enorm potential att använda sig av Bitcoin som valuta. Människorna på denna kontinent har sedan länge övergivit bankerna, utan all handel går via cash.

    När det gäller länders möjligheter att inte kunna trycka pengar ser jag som en fördel förstås, men det är ändå lite överdrivet. Om ett land kräver att all skatt ska betalas in i landets egna valuta så kan ju Bitcoin inte ta över landets valuta. Däremot är det möjligt att Bitcoin blir en guldstandard som gör det svårt att använda inflation för att trolla bort utgifter, men det är enligt mig alldeles utmärkt. Det skulle tvinga politiker att ta finanspolitiskt ansvar, t ex höja skatter för att hålla budgeten i balans (och inte temporärt kunna fly via penningpolitiken).

    Slutligen, vilket DN inte verkar förstått, så skulle jag det starkaste rekommendera samtliga kriminella element att avhålla sig från Bitcoin då det inte är så anonymt som man först tror. Jag brukar tänka på säkerhetsväskorna med kontanter som har en färgpatron som sprängs då de stjäls, vilket färgar samtliga sedlar och gör det ganska svårt att använda dom trots brottet/bytet. Tänk nu att varenda kontanta medel kan spåras i Blockchain. Så fort en kriminell använder sina (Bitcoin)-pengar i den vita ekonomin så öppnar sig ett sårbarhetsfönster där man kan börja nysta nätverket och kartlägga brottslingarna. Det tror jag inte skulle kännas så jätteroligt om jag var brottslig själv.

    Hur som helst så hatar DN Bitcoin, men vi får väl se om det hela ändras i framtiden då de kanske upptäcker dess positiva sidor. Helt klart så tror jag att de inte förstår tekniken på den detaljnivå som faktiskt krävs för att kunna så kategoriskt avfärda Bitcoin.

    Tillsvidare får vi arkivera DN-klippet i vårt museum som vi kan återvända till. En idé som jag nämligen har är att skapa ett virtuellt museum på nätet (med Bitcoin som inträdesavgift) där man samlat samtliga negativa nyheter som man kan skaka på huvudet åt om ca 10 år i framtiden.

  • Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *