Ripple del 1 – Introduktion

Tänk dig att du känner Adam och att Adam i sin tur känner Bertil. Om du och Adam tar en pizza ihop och Adam betalar så går han förmodligen med på att ni  (istället för att han får cash direkt i handen) helt enkelt bestämmer att du är skyldig honom 80 kronor. Kanske betalar du senare eller så köper du pizzorna vid ett annat tillfälle och ni kvittar skulden. Låt oss nu säga att Bertil är med och att han betalar pizzorna. Du har inga kontanter och du känner inte Bertil, ni kanske inte kommer att ses igen, så han känner sig inte bekväm med att du är skyldig honom pengar. Ni bestämmer därför att du istället ska bli skyldig Adam 80 kronor och att det istället är Adam som är skyldig Bertil 80 kronor. Problemet är löst, Adam vet att han kan få igen sina pengar av dig och Bertil känner sig trygg med att han kommer att få igen sina pengar av Adam.

Ovanstående exempel är grundtanken bakom Ripple, nämligen att folk som inte känner varandra kan genomföra ekonomiska transaktioner via folk de känner och litar på. Det är lätt att se att exemplet ovan kan utökas i fler steg, alltså om det faktiskt var Bertils kompis Caesar som köpte pizzorna så skulle du kunna vara skyldig Adam, som i sin tur är skyldig Bertil, som i sin tur är skyldig Caesar. Om man ska tro på den gamla tesen om att du känner vem som helst i världen i max sex steg så skulle du alltså utan problem kunna betala vem som helst på det här sättet. Eller ”utan problem” är kanske att ta i, men om du tänker dig att en dator letar reda på rätt relationskedja och reglerar skulderna så är det faktiskt inte så långsökt.

Idén om Ripple presenterades redan  2004 av Ryan Fugger i Money as IOUs in Social Trust Networks & A Proposal for a Decentralized Currency Network Protocol och Ryan har sedan ett antal år tillbaka drivit RipplePay.com som är en implementation av idén. För att komma igång med ett Ripple-system måste du alltså först och främst ha några personer som du litar på. Du bestämmer sedan en summa (i valfri valuta) som du accepterar att personen kan vara skyldig dig och denne kan göra motsvarande för dig. Om ditt saldo visar att du har 100 kronor kan detta t.ex. utgöras av att Nisse är skyldig dig 200 kronor och att du är skyldig Pelle 100 kronor. I takt med att andra personer i nätverket utför transaktioner som går genom dig kan dessa skuldförhållanden förändras så nästa dag kanske du istället ser att Nisse är skyldig dig 150 kronor och att du är skyldig Anna 50 kronor. Ditt saldo kommer alltid att förbli 100:- så länge du själv inte genomför någon transaktion men du har godkänt att systemet skyfflar runt dina skulder inom de ramar du satt upp.

Det finns flera saker som kan kännas tveksamma med ett sådant här system. Något som ofta nämns är att det trots allt kanske inte är så smart att basera en ekonomi på skulder mellan personer som står varandra nära eftersom sådant lätt kan ge upphov till konflikter. En annan sak är att det inte är uppenbart hur man gör ett sådant här system decentraliserat. Alltså, om en server ska hålla reda på alla skuldförhållanden så blir systemet känsligt och stor makt hamnar i en enskild aktörs händer.

Den nya implementationen av Ripple finns på ripple.com och här har man tänkt på ovanstående frågor samt inspirerats av Bitcoins framgång. Mer om detta och vad det har för betydelse för Bitcoin kommer i del 2 om Ripple.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *