Är Bitcoin en miljöfara?

I veckan publicerades ett par artiklar om Bitcoin i Ny Teknik. Den ena handlar om det svenska företaget KNC Miner som tillverkar ASIC:s för Bitcoin mining, d.v.s. hårdvara speciellt konstruerad för att effektivt generera de hashsummor som behövs för att ta del av nya bitcoins som skapas. I samband med sådana här artiklar är det inte helt ovanligt med kommentarer om hur Bitcoin är ett slöseri med resurser, ”helt sjukt hur mycket energi som slösas på idiotiska påfund” som någon uttryckte det i kommentarsfältet.

För det första måste man förstå att allt det här beräknandet inte alls är ”onödigt”, utan en del i den snillrika lösning som Satoshi Nakamoto konstruerade för att kunna ha ett decentraliserat nätverk som kommer fram till en gemensam konsensus om exakt vilka transaktioner som är godkända och därmed exakt hur många bitcoins som vid en given tidpunkt tillhör varje Bitcoinadress. Ett sådant system, helt utan central auktoritet, är något unikt och en lösning på det som brukar kallas Byzantine Generals’ Problem. Läs Satoshis egen förklaring av detta här.

Det är förstås inte omöjligt att man kan konstruera en mer energieffektiv lösning på konsensusproblemet (läs t.ex. om Ripple)  men låt oss först titta på hur mycket ”energislöseri” det faktiskt handlar om. Ett enkelt sätt att grovt räkna ut hur mycket det kostar att driva Bitcoinnätverket är att titta på hur mycket bitcoins som skapas samt delas ut som transaktionsavgifter. Var 10:e minut skapas 25 nya bitcoins, dvs 3600 om dagen. Transaktionsavgifterna är i storleksordningen 50 bitcoins om dagen så i princip försumbara just nu. Under ett år delas alltså 3650 * 365 = 1,3 miljoner bitcoins ut till miners, vilket översatt till kronor blir drygt 1 miljard. Eftersom miners inte vill gå back innebär det alltså att kostnaden för miners också är drygt 1 miljard kronor på ett år (detta inkluderar alltså både vad det kostar att köpa utrustningen samt elektriciteten för att driva den).

För att jämför den siffran med något kan man titta på vad kontanthanteringen kostar samhället. Forskning från tidigare i år uppskattar kostnaden i Tyskland till över 100 miljarder kronor om året. Bara hanteringen av kontanter i Tyskland kostar alltså just nu 100 gånger mer än att driva Bitcoinnätverket. Betänk nu att Tyskland står för ungefär 1 procent av världens befolkning. Betänk också att Bitcoin konkurerrar med olika delar av det ekonomiska systemet. Bitcoin är inte bara en valuta som klarar sig utan centralbanker utan också ett komplett betalsystem, vilket gör det billigare för företag att erbjuda tjänster liknande de som VISA och Mastercard idag i princip har monopol på. Bitcoin sätter dessutom press på bankerna att erbjuda bättre och billigare tjänster när alternativet att göra allting själv finns tillgängligt.

  • Jonas Lihnell

    Jag tror att dem mer syftade på elektricitet/värme eller liknande när dem kommenterade om vilket energi slöseri det är. Det sagt är det fortfarande upp åt väggarna fel då energikonsumptionen för att driva nätverket i förhållande till vad nätvärker det för vinst eller i förhållande till vad dessa konkurrans kostar fortfarande är i gott skick och har goda möjligheter att effektivisera sig ytterligare.

    • D.H.

      Absolut, förstår att det var elektricitet de syftar på. Totalkostnaden för nätverket inkluderar _bland annat_ elektriciteten och det är förstås en förenkling att bara titta på totalkostnaden om man diskuterar miljöpåverkan. Hur som helst är det ”good enough” för att få en känsla för proportionerna. En stor del av kostnaderna för kontanthanteringen har också hög miljöpåverkan.

  • Öbergarna

    Miljöpåverkan i absoluta tal är marginell jämfört med andra betalningsformer. Men finns det analyser på hur mycket varor och tjänster som handlas med BTC, så att man kan få en relativ bild? Kostnaden per sådan transaktion kanske är stor jämfört med kostnaderna för andra betalsystem?
    Svagheten med bitcoin är valutans deflationistiska natur (ett bestämt ändligt antal BTC), som understryks av ett ständigt tapp av definitivt förlorade bitcoins – genom hårddiskkrascher, dödsfall, etc:
    Varför förbruka bitcoins genom att handla varor eller tjänster om värdet på lite sikt alltid tycks öka (nåja till en viss gräns)?

    • Gabriel Zackari

      Jo, Bitcoins kan vara påväg upp mot $1000 – $100.000.

      Det är valutans styrka vem skulle vilja växla till sig och äga en helt ny obeprövad valuta som är gjord för att gå ner i värde? Ingen.

      En valuta är en vara och en varas värde består inte enbart i hur ofta den används i en transaktion, det kan också utgöras av att varan faktiskt långsiktigt behåller sitt värde. På så sätt skulle man tex kunna spara sin pension utan att behöva spekulera på börsen och därmed betala avgifter till banker för att dessa ska spekulera åt en.

      Enda sättet att få folk att använda en valuta som går ner i värde att
      tvinga dem att betala skatt med den för att på så sätt ge den iaf ett
      visst värde. Tex som med Euron.

      Logiken att ingen skulle använda valutan om den går upp i värde och därmed så handlas inte för den är ett icke problem på samma sätt som det är ett icke problem för aktier, konst eller bostäder att de går upp i pris. Detta skulle isf innebära att någon aldrig ville göra sig av med sin bostad/konst eller aktier men som vi vet är så inte fallet.

      Sen finns det nu för första gången på grund av Bitcoin faktisk riktig statistik som bevisar att handeln med valutan inte alls upphör utan fortsätter att öka trots att valuta stiger i värde.

      Kanske för att de nu unnar sig att köpa något de sparat till.
      En valuta som är ett par siffror i en dator gör ju trots allt inte livet kul.

      Det finns mängder med orsaker till att handla med en valuta även om den går upp i värde.

      Man kan aldrig vara 100% säker på att den kommer att gå upp i värde även om den är gjord för att långsiktigt göra detta.

      Vi behöver saker. Mat, kläder, ny soffa, bensin, betala hyra, ny dator, ny mobil, nytt diskmedel osv man kan inte vänta med allt i några år.

      Ta exemplet med datorer eller mobiler, dessa blir ständigt bättre, dvs billigare, ändå så köper folk mängder med dem.

      Att det skulle vara något negativt förutsätter att Bitcoin är den enda valutan som finns och används.

      Det är det inte och därför är det heller inte något problem överhuvudtaget, precis lika lite som det är något problem att aktier går upp i värde.

      Kritiken förutsätter att man enbart använder Bitcoin som valuta i ett land. Möjligen är det då negativt.

      Problemet med deflation ska vara att pengar exempelvis guld var svårt att få tag på men med bitcoin som är inte detta ett problem på samma sätt eftersom dessa är betydligt mer delbara.

      Men det lär dröja många år innan ett helt land ens skulle komma på tanken.
      Antagligen 20 år minst.

      Men inte ens om det blir fallet är det någon ”sanning” att det är negativt.
      I USA hade man en deflationsbaserad ekonomi på 1800-talet den fungerade utmärkt.

      When structural deflation appeared in the years following 1870, a common explanation given by various government inquiry committees was a scarcity of gold and silver, although they usually mentioned the changes in industry and trade we now call productivity. However, David A. Wells (1890) notes that the U. S. money supply during the period 1879-1889 actually rose 60%, the increase being in gold and silver, which rose against the percentage of national bank and legal tender notes. Furthermore, Wells argued that the deflation only lowered the cost of goods that benefited from recent improved methods of manufacturing and transportation. Goods produced by craftsmen did not decrease in price, nor did many services, and the cost of labor actually increased. Also, deflation did not occur in countries that did not have modern manufacturing, transportation and communications.[6]

      By the end of the 19th century, the deflation ended and turned to mild inflation. William Stanley Jevons predicted rising gold supply would cause inflation decades before it actually did. Irving Fisher blamed the world wide inflation of the pre WW I years on rising gold supply.[21]

      ”Whether deflationary spirals can actually occur is controversial, with its possibility being disputed by freshwater economists (including the Chicago school of economics) and Austrian School economists”

      http://en.wikipedia.org/wiki/Deflation

      Så det är kanske inte så enkelt som att det är dåligt.
      Med inflation har man för övrigt en mängd problem. Tex bostadsbubblor. Folk flyr pengarna och värdet går upp i andra saker som folk faktiskt behöver tex en bostadsbubbla, vilket gör att människor tvingas skuldsätta sig för resten av livet för att ens ha någonstans att bo.

      Dessutom innebär det att ekonomin hela tiden tvingas växa. Vilket tär på vår jord.

      • Öbergarna

        P { margin-bottom: 0.21cm; }

        Min kommentar innebar inget värdeomdöme
        om bitcoin. Nej, varje monetär företeelse som innebär att
        enskilda aktörers manipulationer begränsas är intressant och
        såtillvida tror jag bitcoin är vida överlägsen andra valutor.

        Men min kommentar var en presentation
        av några kritiska frågor – rörande miljöpåverkan – som inte
        besvarades av ert inlägg; detta karaktäriserades snarast av en
        bitvis (sic!) tröttsam upprepning…

        Har man med seriös forskning visat att
        overhead-kostnaden per BTC-transaktion för varor och tjänster (=
        icke-monetära transaktioner) är likvärdig eller lägre än för
        transaktioner med kredit- och betalkort eller andra betalningssystem?
        Eller att den åtminstone är inom samma härad? Det är frågan,
        Gabriel Zackari. Kan ni vedimera eller vederlägga med ett svar är jag väldigt nyfiken på referenser!

        • Jonas Lihnell

          Det är praktist omöjligt att besvara din fråga då nuvarande betalsystem inte vill dela med sig av informationen om vad deras verksamheter kostar i miljöpåverken. Delvis för att all bevisföring för att något kostar i miljöpåverkan är negativt om du inte kan bevisa dig bättre än en konkurrent (och ingen konkurrent vill vara först med att visa sina siffror pga detta). Vidare är det en kostnadsmässig mardröm att beräkna miljöpåverkan av etablerade betalningssystem då dem består av så otroligt många och komplicerade komponenter. (Hur beräknar du miljöpåverkan som chauffören av värdetransport har?)

          En av fördelarna med bitcoin är hur enkelt systemet är i förhållande och hur det är möjligt att (i större grad) ta fram den information du efterfrågar.

          Vi vet exempelvis att > 80% av all bitcoin mining kommer ifrån modern asic hårdvara och att dem har en effektivitet på ~4 w/gh och hela nätverkets styrka är ~1 500 000 gh/s. Totalt uppskattad konsumption för bitcoin nätverket blir därför ungefär 6megawatt. (Enligt mina amatörmässigt uppskattade siffror).

          Hur du skulle jämföra en sådan här uppskattning med effektförbringen av ovan nämnda chafför lämnar jag till en annan diskussion.